Laul: Hoppet om Europa lever för ”Peking”

NORRKÖPING. Häcken trodde att de hade jagat bort ett spöke.

Då dök Isak Pettersson upp från de döda.

Och IFK Norrköping lever vidare i striden om Europaplatserna.

Att alla allsvenska lag har sina svagheter förutom möjligen Malmö FF, är en gammal allsvensk sanning, men sällan har väl IFK Norrköpings brister varit så tydliga som i chockförlusten hemma på Östgötaporten senast (0–1 mot Sirius).

Mot det lågt stående försvaret var det som att ”Peking” slutade att fungera. Bollförarna blev så otrygga att de sökte den trygga lösningen, löparna pendlade mellan att vara överambitiösa och oambitiösa. Resultatet blev ett ineffektivt bollrullande, och det var inte första gången i år.

Manager Jens Gustafsson hade en läxa att göra, och provet var Andreas Alms Häcken hemma. Alm med nyförlängt kontrakt och en topplagsdefinierande seger mot Hammarby i ryggen. Men också ett Häcken med åtta raka allsvenska förluster (!) mot just Norrköping. Spökjakt mot en svit att hålla intakt.

Glest i leden på bortasektionen

Matchen började med tjugo tysta minuter, ett led i supportrarnas protest mot polisen, men den här gången blev skillnaden kanske inte så effektfull, vilket delvis berodde på att bortaklacken endast bestod av 19 vuxna, tre barn, två ordningsvakter och en ”Rädda svensk fotboll”-banderoll.

Lars Krogh Gerson och Simon Thern var tillbaka i Norrköpings startelva och det märktes: den förstnämndes defensiva arbete plockade bort Paulinho framgångsrik (brassen utbytt redan i 61:a minuten), samtidigt som båda var inblandade i hemmalagets tidiga ledningsmål.

Jens Gustafssons lösning för att undvika en ny Siriusutveckling mot en försvarsstark motståndare blev att snabbt gå till anfall innan Häcken kommit i ordning efter sina attacker.

1–0-målet efter tio minuter kan utgöra exempel: ett lagom rappt och prydligt anfall som gick från målvakt ut till höger, in centralt, vidare upp till vänster, inlägg mellan målvakt och försvarslinje. Det tog 15 sekunder och sex passningar från Isak Pettersson via Gerson-Thern-Fransson-Skrabb innan Jordan Larsson stötte bollen i mål.

En av årets bästa matcher

Jag påstår inte att detta var årets bästa match i allsvenskan, men den var föredömligt välspelad med flera högkvalitativa prestationer. Som Alexander Jeremjeffs läckra framspelning till Nasiru Mohammeds kvitteringsfriläge, Therns dubbeltunnel och Gustav Berggrens genomskärare centralt.

Framför allt var det något av de låga inläggens match. Godswill Ekpolos inspel till Jeremejeff hade betytt 1–1 om det inte vore för en vass reflexräddning av målvakt Pettersson. Och Simon Skrabb hade åtminstone ytterligare två halvlåga inlägg som ”Totte” Nyman springnickade strax utanför.

På pressläktaren hamnade jag intill en scout från Premier League som inför matchen tyckte att Häckens Daleho Irandust var den största talangen av alla, men menade samtidigt att Irandust är för ”barnslig” på planen. Mot slutet av matchen hade scouten svängt och fått upp ögonen för Gustav Berggren i stället. Den 21-årige innermittfältaren, som ersatte avstängde Alexander Faltsetas, gjorde inte bara sin bästa allsvenska insats (duellspelet, positionsspelet, passningsspelet), han fick också in Häckens kvittering. Målet – ett högt frisparksinlägg från Irandust som hamnade framför fötterna på Berggren – var själva definitionen av ett behärskat avslut: en enkel bredsida i en ledig yta i en rörig omgivning.

De låga inläggens triumf

Men det här var som sagt de låga inläggens match. Jens Gustafsson hade inte bara hittat en vägvinnande matchplan, han skulle göra lyckade byten också. Sead Haksabanovic hade inte varit på planen många minuter innan han tog emot en passning från Krogh Gerson, avancerade mot mål och hittade ”Totte” Nyman med ett lågt inspel.

Dagens högsta ljudvolym på Östgötaporten och 2–1 till Norrköping som dessutom haft en boll i underliggaren (Jordan Larsson) innan Häckens kvittering. Resultatet kändes rimligt där och då. IFK Norrköping kontrollerade matchen oftare än Häcken tack vare ett aggressivt försvarsspel och att de fick anfalla mot en mer utspridd motståndare än senast.

Men det som framför allt räddade tre poäng till ”Peking” var en alldeles otrolig räddning på slutet. Precis när Häcken trodde – och redan firade – att inhopparen Kwame Kizitio jagat bort spöket en gång för alla med en kvitteringsnick på hörna dök Isak Pettersson upp från de döda.

Bollen var inte över linjen

Arenans tv-kameror visade senare att bollen inte varit över linjen, räddningen var precis så fenomenal som den först såg ut och IFK Norrköping lever vidare i striden om Europaplatserna, i allra högsta grad.

På presskonferensen efteråt frågade jag Andreas Alm om han tror på spöken numera?

– Nä, det gör jag inte. Vi möter inte spöken därute. Vi var inte där. För oss handlar det om att erkänna att vi inte var starka nog att vinna borta här idag, sa Andreas Alm och konstaterade att Häcken endast tagit en poäng borta mot AIK, Malmö och IFK Norrköping.

Och då blir det inget SM-guld, kunde han lagt till. För så är det ju trots allt med allsvenskan: alla lag har sina spöken – förutom möjligen Malmö FF.

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.