Debuterade med protesarm: ”Kommer aldrig att klaga”

Lo Hägerfelth

När han var åtta blev han överkörd av en lastbil och förlorade stora delar av ena armen.

Men det hindrade inte Cosmin Lambru från att jaga sina drömmar.

I veckan debuterade han för rumänska Petrolul Ploiesti med en protesarm.

– När jag återvände till fotbollen började jag att lära mig nya saker. Speciellt hur jag skulle falla, att vila endast på en arm, berättar 18-åringen.

Det var en dag som alla andra. Tillsammans med några kompisar gick en åttaårig Cosmin Lambru längs gatan ovetandes om vad framtiden skulle bringa.

Då tappade en förbikörande lastbilsförare kontrollen över sitt fordon och lastbilen sladdade mot barnen.

– Jag såg lastbilen komma rakt mot mig, berättade Cosmin Lambru för den rumänska tidningen Daily Sport.

– Jag kastade mig mot lastbilen för att försöka komma under den. Sedan kände jag smärtan. Jag visste hela tiden att jag skulle föras till sjukhuset.

Ville bli fotbollsproffs

På plats på sjukhuset försökte läkarna rädda Lambrus vänstra arm som hade blivit överkörd. Men det gick inte. Istället ersattes stora delar av armen med en protes.

Trots det gav Lambru inte upp sin dröm, drömmen om att bli fotbollsproffs. Istället såg han till att anpassa sig efter sina nya förutsättningar.

– När jag återvände till fotbollen började jag att lära mig nya saker. Speciellt hur jag skulle falla, att vila endast på en arm. Det var inte lätt på något sätt, men jag klagade inte och kommer aldrig att göra det.

”Fotbollen är endast för de starka”

Genom åren klättrade Lambru upp genom den rumänska tredjedivisionsklubben Petrolul Ploiestis ungdomslag, hela vägen upp till a-laget och i år in i truppen.

I tisdags uppnådde Lambru, 18, sedan en milstolpe när han hoppade in i slutminuterna av cupmatchen mot CS Mioveni. Även om Petrolul till slut gick förlorande ur striden efter straffläggning tog det inte bort den unge anfallarens bedrift.

Men Lambru vill nå längre än så.

– Jag vet att jag kan spela i högsta ligan, menar Lambru som inte vill se sin permanenta skada som ett hinder.

– Jag är inte rädd för att sätta min fot på bollen eller för hårdare tacklingar. Sådan är fotbollen, endast för de starka. Livet är en kamp som aldrig tar slut.