”Skulle aldrig fråga Messi eller Zlatan”
Uppdaterad 2018-08-22 | Publicerad 2014-10-08
Som ung var han småvuxen och extremt snabb – inte den bilden vi har av Johan Mjällby. Han slutade även med fotboll efter ett år i AIK, han skulle satsa på tennis.
Men Nicklas Kulti blev för svår, och sedan blev Mjällby både ikon i AIK och Celtic.
– Jag är nästan ett större namn i Celtic än vad jag är i Sverige. Men det kanske jag ska vara. Jag hade fler år i Celtic som spelare och ledare än vad jag hade i AIK, säger Mjällby.
43-åringen, med 49 landskamper på kontot, lämnade Celtic i våras efter fyra år som assisterande manager i Skottland. Han ville ha en ny utmaning.
– Jag har inte jobbat aktivt med fotboll sen jag kom hem, jag har inte sökt jobb i Sverige. Jag har regelbunden kontakt med Neil Lennon, vi har jobbat tillsammans i fyra år med bra resultat, säger han.
– Det är klart jag lyssnar på allt, om någon är intresserad. Men om jag fick bestämma så vill jag helst jobba med Neil igen, så jag tänker minst vänta fram till nyår.
Det går inte att prata med dig utan att nämna AIK. Hur är din relation till klubben?
– AIK kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat eftersom jag spenderade så många år där, men jag har inte haft kontakt med AIK på många år. Någon gång i framtiden skulle jag vilja jobba med AIK på något sätt. Jag förstår att jag blir kopplad till AIK, även om jag är ganska förbannat trött på frågan. Det kommer inte att ske inom den närmaste framtiden.
Han fortsätter gärna träna ett klubblag i stället för ett landslag, då han gärna vill åt den dagliga kontakten med spelarna.
– Jag blir mer eggad av det, säger han.
”Vi hade ingen topp fem-spelare”
Hur ser du på landslaget i dag?
– Det som var positivt för landslaget på vår tid var att vi kvalificerade oss till mästerskap. Vi hade ingen topp fem-spelare, som Zlatan, men vi hade många som var i närheten i Henrik Larsson, Fredrik Ljungberg och Patrik Andersson. Väldigt många försvarare, laget var balanserat på ett annorlunda sätt. Men man ska inte glömma att vi fick kritik för att vi var negativa.
Har du varit sugen på hjälpa Erik styra upp defensiven?
– Hahaha. Då får han fråga mig först.
Du är en ikon i AIK och Celtic, två klubbar med många fans. Men även två klubbar som väcker starka reaktioner hos konkurrenter. Neil Lennon blev hotad under sin tid i Celtic. Har det hänt dig under karriären?
– Nej, det har jag inte. Någon gång har man stött på någon på stan, klart att de slängt glåpord. Men oftast har supportrar från Djurgården och Hammarby respekterat vad jag har stått för. Jag hamnade i AIK när jag var 12 år och stannade där till jag var 27 år, självklart är jag AIK:are – och det respekterar folk.
Du har skapat få rubriker utanför planen. Den som poppar upp fortast i huvudet är julfesten i Celtic...
– Tror alla att jag har varit guds bästa barn? Haha. Det är ganska kul. Varje gång det är juletid och det händer något så tar alltid en svensk tidning upp det. Det händer något i tex Liverpool, då blir det fem kända profiler, haha, säger han.
– Det var legitimt att vara onykter, det var en julfest och vi hade fått ledigt av klubben. Jag skäms ju eftersom det blev så illa att jag fick spendera en natt i en poliscell, det var inte så jävla roligt.
Aldrig varit sugen på att göra reklam, som Fredrik Ljungberg och Calvin Klein?
– Jag borde göra kalsonger i för sig, haha. Nej, jag är inte personen som vill stå i centrum av saker och ting.
”Jag börjar bli gammal”
Hade du kunnat posera i kalsonger i dag?
– I dag?! Jag börjar bli gammal. Kom igen nu! Jag är bättre att ha med på en resa, kombinera golf och fotboll. Tar några bira i baren, snacka om mina år, då får du några händelser, haha.
Alltid varit starkast i ditt lag?
– Ja, absolut. Det blir mycket gym eftersom knäet är så söndertrasat. Jag älskar att lyfta vikter, helst tre gånger i veckan.
Vad är rekordet i bänkpress?
– 125 kilo. Nej, jag har tagit mer, 145 kg. 125 kg tog jag för ett år sedan, under karriären tog jag 145 kg.
Vad säger du om dina smeknamn? Kärnkraftverk och Dolph?
– Dolph går jag under bland mina nära och kära i Celtic.
Känner du Dolph Lundgren?
– Nej. Jag har träffat honom en gång och sagt hej.
Vilket smeknamn gillar du mest?
– Dolph låter väl klatschigt och enklast. Lite svårt att kallas för kärnkraftverket, haha.
Är det inte lätt att få hybris med ett sånt smeknamn?
– Jag är dålig på att stå i centrum. Folk kanske inte tror det, de tycker jag kanske är en arrogant jävel. Jag har stor tilltro till mig själv och vad jag gör, eftersom jag vet i slutändan att jag oftast kommer vinna. Jag tror på mig själv, ja. Men jag blir mer generad när du drar upp de smeknamnen. Inte Dolph då, eftersom det var mycket enklare i Celtic än säga Mjaaallby eller Joohan. Och så hade jag ju den frisyren ett tag som Dolph hade i Rocky 4.
Har inte din fru något gulligt smeknamn som inte kommit ut?
– Definitivt inte. Nej, hon tycker nog att jag ska hitta feminina och känsliga sida mera, jag skulle tro det i alla fall, haha.
Den bästa spelaren du har mött?
– Ronaldo. Och nu pratar vi den riktiga Ronaldo. Fantastisk, wow. Han var så bra! Det kändes som han hoppade två meter, snabbare än en Formel 1-bil och starkare än en elefant.
Fick du hans tröja?
– Nej, jag har aldrig gillat det där.
”Aldrig mött ett råskinn”
Vadå, du har inte fråga efter en enda tröja?
– Nej. Det är stolthet. Du går ut på planen, oavsett om det är Ronaldo, för att stoppa honom. Jag skulle aldrig förnedra mig själv genom att fråga om en tröja. En gång kom någon in i omklädningsrummet med tröjor från det andra laget, då snodde jag Paolo Monteros tröja. Det är han som var utvisad så mycket, hans ville jag ha. Annars, nej!
Du har nobbat spelare?
– Nej, de får väl fråga. Men jag skulle aldrig fråga, även om det var Messi eller Zlatan.
Det värsta råskinnet?
– Jag har aldrig mött ett råskinn. Det var många som försökte vara råskinn, men det garvade man mest åt. Som när engelsmännen kom, Paul Ince försökte kaxa upp sig. Kom igen liksom! Jag behövde aldrig vara ful, jag var bara allmänt tuff. Jag var inte utvisad mycket i mitt liv. Paul Ince ville sätta sin prägel, de ville visa att de var de stora grabbarna. Men herregud, jag hade ju Stefan Schwarz bredvid mig den matchen, så det var lugnt.
– Jag hade väldigt många tuffa bataljer i allsvenskan med Tobbe Arvidsson. Men råskinn var han inte. Någon som var ful och gav mig armbågar var (Pierluigi) Casiraghi. Där kände man i hakan att man spelat mot honom.
Vem var den som trashtalkade mest?
– Jag garvade mest åt de grabbarna. Jamie Redknapp kom jag ihåg en match: ”stop playing football”. Jag svarade: ”Thats only because I'm gonna win the physical battle, come on”.
Vem var du rädd för på planen?
– Rädd? Jag har aldrig varit rädd på planen. Rädd? Det finns ju inget mer underbart än att spela fotboll. Det går inte att vara rädd, nej, aldrig.
Ge oss en smaskig anekdot?!
– Jag är sann troende av: ”det som sägs mellan fyra väggar, stannar mellan fyra väggar”, haha.
...och så ett gäng ”larviga frågor”
Celtic Park eller Råsunda?
Båda. Jag måste inte välja.
Notting Hill eller Gladiator?
Gladiator, alla gånger.
Krister Nordin eller Håkan Mild?
Oooohhh…oj, oj, oj. Måste jag välja? I och med att jag haft förmånen att spela med Krister så går jag på Krister. Att spela med Håkan var också suveränt, klart underskattad.
Lars eller Tommy?
Kom igen, vad är det här för larviga frågor? De har betytt mycket för mig båda två.
Kärnkraftverk eller vindkraftverk?
Kärnkraftverk.
Djurgården eller Hammarby?
AIK.
UFC eller Konståkning?
Jag ser inte på något av det. Men väljer UFC.
Paradise Hotel eller lärarhögskolan?
Jag har aldrig sett Paradise Hotel. Min mor var lärare, så det är ganska givet.
Träna Malmö FF?
Ja.
IFK Göteborg?
Tveksamt. Det är känsligt. Jag kan inte svara ja eller nej. Nu ställer du riktigt svåra frågor. Det folk inte förstår är att som spelare är det lätt att säga en sak, men som tränare vill man komma till ett lag och försöka nå bra resultat oavsett vilket lag det är. Jag tror inte AIK:s fans skulle vara så glad om jag tog Göteborg.
Men måste vi inte vara större än så egentligen?
Jag förstår ju hur fans ser på saker och ting, det är mycket romantik och kärlek till klubben. Och det är stort för mig eftersom jag har spelat för AIK. Men om jag kommer i en position där jag vill förkovra mig i tränaryrket och inte får chansen i AIK, så måste man väl tänka annorlunda.
Djurgården?
Det kommer aldrig hända.
Hammarby?
Det kommer aldrig hända.
Ditt bästa minnet?
När vi vann inhemska trippeln i Skottland, det största och bästa minnet, det var 2000/01, Martin O’Neills första säsong.
Den bästa du har spelat med?
Henrik Larsson.
Den bäste AIK:aren?
Det är en del. Jag måste säga, Vadym Jevtusjenko. Han slog passningar där vi borde varit, han såg fotboll på en högre nivå än vad vi var vana vid. Vissa har det där i sig.