”Då blir jag bara en sur, arg gammal farbror”

Michael Wagner

När Klas Ingesson, 46, hoppar av som tränare för Elfsborg så gör och motiverar han det på sitt eget okonstlade sätt.

Ärligt, naket, utan krusiduller.

– Det känns fruktansvärt tungt att ta det här beslutet efter att klubben gav mig fria händer förra hösten, säger Ingesson i ett längre samtal med Sportbladet.

– Men min kropp tillåter mig inte att vara med på mina egna villkor längre och då blir jag bara en sur, arg gammal farbror.

Ända sedan han fick cancerformen multipelt myelom har Ingesson sagt att han mått bättre av att kunna jobba i tränarrollen med fotbollen, hellre det än att sitta hemma sysslolös.

Men nu säger kroppen definitivt ifrån för den tidigare VM 94-hjälten.

– Det är fruktansvärt tungt att ta det här beslutet. Tanken var att köra ett treårsprojekt med idéerna som jag brinner för. Jag fick sätta ihop gruppen som jag ville. De har i sin tur köpt det jag sagt. Det känns tungt att hoppa av från det, säger Ingesson.

Varför kommer du fram till det just nu?

– Jag är känslig för infektioner, mitt immunförsvar är inte det bästa. Jag har svårt att gå. När jag känner att jag inte kan vara med på mina egna villkor då blir jag bara en sur, arg gammal farbror.

– Jag skulle ha lämnat besked för två veckor sedan. Efter mycket vånda har jag kommit fram till det här.

– Jag kan inte garantera att jag är tillräckligt frisk nästa år. Då är det bättre att jag tar det här beslutet nu än att tvingas hoppa av i februari. Annars lurar jag både mig själv och Elfsborg.

”Du känner mig, va?”

Är det läkarna som har stoppat dig?

– Läkarna har hela tiden varit positiva till att jag haft det här uppdraget, men att det varit viktigt för mig att känna efter hur jag har mått, att hitta rätt balans.

Har du gjort det?

– Du känner mig, va?

– När jag började med rehabiliteringen efter benbrottet så körde jag på för hårt i stället för att nöja mig med att ta 10-15 steg om dagen utan rullstolen. Jag tror ju att jag är oövervinnelig.

– Till slut inser jag att det kommer krävas bra många dagar innan man går igen. Jag kommer kunna gå igen, men jag vet inte när. Just nu är inte mina muskler på 50 procent, de är på tio, säger Ingesson.

Hur är det med din cancer?

– Den är under kontroll samtidigt som den är kronisk. Den kan poppa upp när som helst igen.

En förkylning som hängt i i flera veckor stoppar honom från att åka med när Elfsborg möter Malmö FF i morgon.

– Jag hänger inte med då, men vill vara med i de två avslutande matcherna mot Djurgården och BP. Jag hoppas verkligen för killarnas skull att vi kan snuva de andra lagen på en av Europaplatserna. Då kan vi nog helt lägga det som hände i Portugal bakom oss.

I 92 minuter borta mot Rio Ave hade Elfsborg kontroll på avancemanget till Europa Leagues gruppspel när Esmaël Gonçalves skickade in 1-0 och tog portugiserna vidare i sista övertidsminuten.

”Det var tyngsta förlusten”

Hur tuff var den förlusten?

– Man glömmer ju lätt vissa saker, men nu vill jag säga att det är det tyngsta jag varit med om inom fotbollen. Jag satt kvar länge på bänken efter slutsignalen. När jag vaknade morgonen efter undrade jag om det verkligen hade hänt. Det var så många olyckliga omständigheter som ledde fram till deras mål, som avslutades med en felträff. Hade han träffat ordentligt hade skottet landat i Atlanten. Den förlusten har påverkat oss i allsvenskan.

– Vi missade Uefacupen med fyra minuter med Bologna, men det här var värre.

Vad ska du göra efter allsvenska avslutningen?

– Jag ska ägna mig lite mer åt mig själv.

Hur realistiskt är det att du kommer tillbaka?

– Jag vet inte hur realistiskt det är. Det vill jag inte fundera på. Just nu är det viktigaste för mig att komma upp på benen igen.

– När jag är beredd kanske jag kommer tillbaka. Då får jag tänka igenom var jag gör störst nytta. Jag har inga problem med att bli U19-tränare i Elfsborg igen, det finns ingen prestige.

Ångrar du att du hoppade på det här?

– Nej, det har varit ett äventyr. När jag fick frågan förra hösten så kunde jag inte missa den här chansen. Jag ångrar ingenting.

Många lyckönskningar

Så fort något hänt kring Ingesson de senaste åren och vi skrivit om honom eller gjort tv-inslag så har människor hört av sig via kommentarsfält och mejl med personliga lyckönskningar.

– Det är fantastiskt att folk bryr sig så mycket om mig. Om de tar sig tid att mejla, skriva eller sms:a så vore då f-n om jag inte kan försöka ge något tillbaka genom fotbollen. Jag vet inte hur jag ska kunna tacka alla.

– Ibland har jag nästan känt mig lite obekväm när motståndarklackarna har applåderat mig. De har inte sett mig som en motståndare. Jag är ju fienden!

Under hösten kommer Klas Ingesson även färdigställa sin självbiografi som skrivs ihop med journalisten Henrik Ekblom Ystén.

– Vi jobbar på den, men den kommer inte komma ut före jul. Det blir någon gång nästa år.

Med tanke på hur öppen du alltid varit vid våra intervjuer och samtal, hur mycket nytt innehåller den?

– Det kommer vara en del grejer som jag inte berättat om tidigare. Men jag vill inte att folk ska förvänta sig för mycket av boken. Den blir inte som Zlatans. Det är en annan berättelse från mig.

På vilket sätt?

– Han hade talangen, det hade inte jag.