Fagerlund: Italien skrämmer mer nu

WELLINGTON. Nu är det dags att tuffa till sig, skruva upp tempot och servera skarpare inspel.

Det fanns mycket att ventilera efter första matchen mot Sydafrika.

Eventuella misstag lär straffa sig hårdare mot enerverande Italien.

En del av mig vill nästan se Linda Sembrant kastas in i leken.

Sedan den knappa segern mot Sydafrika har 36-åringens närvaro tydligt märkts av på Sveriges träningar, så väl röstmässigt som genom de precisa passningarna.

Två saker talar omedelbart emot mitt eget förslag. Dels att förbundskaptener ogärna ruckar på mittbackarna under ett mästerskap, vilket är rimligt.

Dessutom besitter Sembrant inte nödvändigtvis farten som den svenska backlinjen eftersöker och hade mått väldigt bra av.

För mycket rädsla

Åsikterna bland tyckare var tudelade efter första gruppspelsmatchen. Vissa (inklusive jag själv) gick hårt åt den svenska insatsen, andra ansåg att tre poäng i en premiär vägde över för det negativa.

Linda Sembrant i träning.

Min kritik grundade sig inte främst i Sveriges oförmåga att bryta ned Sydafrikas imponerande organisation, den delen var relativt väntad. Däremot var den tekniska prestationen oroväckande undermålig.

Assisterande förbundskapten Magnus Wikman pratade om en alldeles för stor ”Kgatlana-rädsla” på egen planhalva. Thembi Kgatlana har visserligen kvicka fötter, men att respekten för motståndaren var så pass omfattande vittnar om en osäkerhet i försvaret.

Ett alternativ vore därför att slänga in Sembrant, som känner Italien utan och innan. Men ännu vettigare vore att byta plats på Amanda Ilestedt och Nathalie Björn, för att bättre nyttja den sistnämndas snabbhet och passningsfot.

Ett helt annat lag

På tal om rädslor borde Italien rimligen framkalla viss nervositet.

Öppningssegern mot Argentina är en av VM:s bästa matcher hittills (främst eftersom båda lag ville anfalla), och Milena Bertolinis spelare drog sig inte för att gå tufft in i närkamperna.

Detta var ett helt annat lag jämfört med finalen i Algarve Cup 2022, som Sverige hade övertagit i och vann efter straffar. Kosovare Asllani tog det ett steg längre och menade att detta till och med är ett helt annat lag jämfört med EM förra sommaren.

Italiens Manuela Giugliano.

Mer skrämmande nu jämfört med då, helt klart.

Högre tempo, skarpare inspel och säkrare hantering av bollen vid eget straffområde. Känslan är att Sverige i stort sett behöver förbättra allt, även om matchbilden lär te sig annorlunda denna gång. Redan under presskonferensen efter Sydafrika-matchen påpekade förbundskapten Peter Gerhardsson att Italien lär vilja trycka upp emellanåt, vilket öppnar för omställningar.

Mind games

”Vi får väl lära oss lite italienska ord”, sa Filippa Angeldahl häromdagen på frågan hur Sverige ska hantera motståndarnas ”mind games”.

Linda Sembrant är kanske inte svaret på alla problem, men efter fyra år i Juventus kan hon spela en viktig roll inför andra gruppspelsmötet. Oavsett om det handlar om språkkunskaper eller faktiska sportsliga aspekter.

En sak kan nog alla tyckare vara överens om: Backlinjen behöver all hjälp den kan få när bollen rullas igång och de ökända, italienska insticken dyker upp.