Fagerlund: Mourinho har inte lagt sig ner för att dö

Jaha, ska vi slänga ut epitetet ”Nya Leicester” genom fönstret nu?

Nej, det räcker väl att konstatera att Manchester United var snäppet mer effektivt än Watford på Vicarage Road i dag.

Tre betydande poäng för bortalaget – tre livsviktiga för José Mourinho.

Följ ämnen

Det var en del som tyckte att Javi Gracia sköt sig själv i foten när han konstaterade att ”Watford mycket väl kunde åstadkomma en bragd likt den som Leicester lyckades med säsongen 2015/2016”.

En sensationellt bra start hade fört de gulsvarta raka vägen upp i toppstriden, inklusive en tung seger mot Tottenham. Det sistnämnda laget tog i sin tur en minst lika bastant vinst borta mot Manchester United, något som väckte tanken att José Mourinhos lag var fullt möjliga att bräcka på Vicarage Road.

Den ambitionen var absolut inte orealistisk från Watfords sida, det fick vi själva beskåda. Men den som tror att Mourinho - eller hans spelare för den delen - redan har lagt sig ner för att dö är fel på det.

Lukaku är uppe på legendarers nivå...

Det kändes däremot nästan lite märkligt när Mike Dean blåste för paus. Långa stunder såg det nämligen ut som ett bra lag mot elva individuellt skickliga spelare. Watford inledde starkt, låg rätt i position, lyfte upp laget på offensiv planhalva, fick Troy Deeney att avsluta inne i straffområdet... Likväl stod det 0–2 på resultattavlan i halvtid. Det räcker inte med att spela bra mot ett lag som Manchester United, du måste - förutom att göra mål - hålla koncentrationen uppe under samtliga 90 minuter. Det gjorde inte Watford.

Romelu Lukaku lurade ständigt på backlinjesgränsen och några sekunders sovande i hemmalaget var allt anfallaren behövde för att vinkla in 1–0. Belgaren har nu gjort 20 mål på 39 matcher för United, ett facit som håller jämna steg med spelare som Robin van Persie, Ruud van Nistelroy och Dwight Yorke. Det är inte alltid han får den uppskattningen eller respekten.

Målet sänkte uppenbarligen Javi Gracias spelare mer än det borde ha gjort för kort senare var det återigen ett ofokuserat försvar som tillät Chris Smalling att plocka ner och dundra in bollen bakom en sedermera ursinnig Ben Foster.

Victor Lindelöf var förstås också med från start. Det verkar som att José Mourinho har bestämt sig för att svensken är en av de mittbackar han ogillar minst och 24-åringen tackade för förtroendet med att göra en rakt igenom stabil insats. Under den första halvleken stack annars rutinerade Ashley Young och ständigt utskällde Marouane Fellaini ut, främst på grund av leveransen på de fasta situationerna.

Kabasele var ohyggligt nära att fullborda upphämtningen...

Nu skulle Watford försöka ta sig uppför det branta utgångsläge man själva hade försatt sig i. Det är inget som görs i en handvändning, allra minst mot ett Mourinho-försvar som enträget bestämt sig för att spela hem tre poäng till Manchester. Därför hajade nog de flesta till när Andre Gray lämnades fri rakt framför målet och tryckte in reduceringen till 1–2 bakom en chanslös David de Gea.

Nu jagade United ett mål för att stänga matchen och Watford ett som möjligen kunde få epitetet ”Nya Leicester” att fortsätta leva. Christian Kabasele var ohyggligt nära med sekunder kvar, och trots förlust kan han och lagkamraterna hålla huvudena hyfsat högt. De gjorde vad de kunde för att försöka ta sig tillbaka men i dag räckte det inte hela vägen.

Det blev till slut tre betydande poäng för bortalaget, och tre livsviktiga för José Mourinho. Åttondeplatsen i tabellen är knappast godkänd för en klubb av Uniteds rang men det går åtminstone åt rätt håll, i alla fall resultatmässigt. Däremot är det väl inte orimligt att det viskas friskt bland personalen i katakomberna på Old Trafford.

För portugisen köpte sig kanske lite mer tid i och med vinsten mot Watford. Så länge han inte är med och slåss om ligatiteln är det långt ifrån tillräckligt.