Han är Englands mest motbjudande spelare
Publicerad 2015-09-29
Då mångmiljonär och näste Shearer – nu tigger talangen om bensinpengar
Nile Ranger var en av Englands mest lovande spelare, tjänade tio miljoner kronor om året och utsågs av Alan Shearer till legendarens egen efterträdare.
I dag tigger den utblottade 24-åringen om bensinpengar i väntan på sin nästa chans.
Risken är att den aldrig kommer.
KARTLÄGGNING: Så gick det sen för fotbollsstjärnorna – flera fascinerande öden
Väpnat rån som 15-åring 2007, åtalade men friad för misshandel i augusti 2011, gripen för fylla i oktober 2011, kritiserad efter att ha poserat med ett vapen i maj 2011, bötfälld för homofobiska tweets i mars 2012, åtalad för skadegörelse i september 2012, åtalad (men senare friad) för våldtäkt i januari 2013, gripen för misshandel i mars 2013, fälld för skadegörelse i mars 2014, fälld för skadegörelse i april 2014, funnen sovandes vid ratten på motorvägen M4 i maj 2014.
”Vi använde inte vapnen”
Det är inte en yrkeskriminells brottsregister. Det är en del av förklaringen till hur en av Englands största fotbollstalanger slarvade bort sitt liv. Nile Ranger från London var alla engelska klubbars våtaste dröm. En ung, lång, talangfull, målfarlig och engelsk anfallare. Killen som hade allt och förlorade det.
Men varför?
Att säga att allt gick snett för Nile Rangers är helt fel. Sanningen är att karriären började i ett avgrundsjupt hål. 2007, endast 15 år gammal, avtjänade engelsmannen elva månader i fängelse för ett väpnat rån i London.
– Det började med att jag och några kompisar bara gjorde bus. Men sedan spårade det ur. Jag började hänga med ett lokalt gäng och vi dömdes för rånet i Muswell Hill. Vi hade vapen men vi använde dem aldrig. Vi var sju som åtalades och fyra som fälldes. Fängelset var tufft men det lärde mig en sak: Jag vill aldrig återvända dit igen.
Plantskolan Southampton, av många ansedd som den absolut bästa platsen en ung engelsk fotbollstalang kan befinna sig på, gav ändå Nile Ranger en andra chans.
– Men jag svek dem. Jag hade redan fått två skriftliga varningar – för dumma saker som att jag gick ut och festade eller bråkade på träningsanläggningen. Sedan kom de på mig i slutet på säsongen med en hel uppsättning tröjor som jag hade snott. Jag ville ge dem till mina polare men jag gav klubben inget annat val än att sparka ut mig.
Men som med så många andra unga och bråkiga fotbollstalanger fanns det alltid en ny famn att landa i. Legendaren Dennis Wise såg potentialen i Ranger och välkomnade talangen till Newcastle.
”Owen försökte hjälpa mig”
Svenskbekantingen Richard Money, då akademichef i ”Magpies”, fick också ordning på den lynnige anfallaren som gjorde imponerande 22 mål under en säsong för klubbens reservlag. Även en av landets mest fruktade målskyttar genom alla tider, Alan Shearer, lät sig imponeras och belönade anfallaren som nu kallades ”Englands Emmanuel Adebayor” med ett kontrakt på 3,5 år. Lönen: Knappt tio miljoner kronor per år.
Men problemen var inte över där.
Ranger drogs hela tiden tillbaka till problemen hos sitt gamla umgänge och den 1 mars 2013, efter att talangen gripits misstänkt för våldtäkt, hade Newcastle fått nog. De enades med engelsmannen om att bryta avtalet och Ranger stod återigen utan klubb men med ett minst sagt skamfilat rykte.
– Jag var i Newcastle med stora anfallare. Demba Ba, Papiss Cissé, Kevin Nolan, Michael Owen... De brukade alla ta mig åt sidan och prata med mig. De sa att jag var tvungen att fokusera. Men när jag var yngre trodde jag att jag redan hade allt. Allt de sa gick in i ena örat och ut genom det andra. Men det är ändå skönt att veta att killar som Owen brydde sig. De såg potential och försökte hjälpa till.
Inte blev det bättre under den efterföljande säsongen i Swindon när Ranger visserligen gjorde mål men också återigen kom i klammer med rättvisan. Räddningen blev ett Blackpool i en nästan lika desperat situation som Nile Ranger själv.
Efterlystes i engelska pressen
Bara två veckor innan säsongen 2014/15 skulle starta lämnade 24 av Blackpool FC:s spelare klubben. Kvar stod managern José Riga med bara åtta utespelare i truppen. Klubbens skramlade ihop alla namn de kunde men lyckades inte ens fylla bänken till seriepremiären mot Nottingham Forest utan tvingades lämna tre av de sju platserna tomma.
I den tredje matchen för säsongen debuterade Nile Ranger. Den nu 23-årige talangen hade fått ett ettårsvtal med option på ytterligare ett år. En chansning Blackpool tog sedan Rangers själv gått med på att fullständigt slakta sin lön till 2000 kronor i veckan med en bonus på 1270 kronor per spelad minut. Ett val Nile Ranger tog med förhoppningen att kunna använda klubben som en språngbräda tillbaka till miljonerna i Premier League.
Ranger gjorde också mål mot Millwall den 30 augusti och mot Leeds den 8 november. Men efter ytterligare två matcher, och totalt 13 för Blackpool, försvann talangen. Bokstavligt talat.
– Jag vet inte var han är. Jag har inte sett honom på två veckor. Vi har bett honom att medverka vid träningar och matcher, men han har inte dykt upp, sa nye managern Lee Clark i december 2014 och lade till och med ut en efterlysning i den brittiska pressen:
– Om någon kan tala om var han är: skicka ett meddelande så tar vi det därifrån.
I januari hade klubben enligt Clark “fått in vittnesmål”. Ett kom från motorvägen M55 som Ranger i december helt stoppade trafiken på när han och hans dåvarande flickvän bestämde sig för att ha ett gräl, krypkörandes i varsin bil i varsitt körfält. Andra kom från polisen som upprepade gånger stoppade Ranger för diverse förseelser på Blackpools gator.
Nästa drag från Blackpool chockade till och med Ranger.
Tvingades tigga om bensinpengar
Talangen hade hoppats sitta ut sitt kontrakt med klubben tills han i maj fick ett mail. ”God eftermiddag Nile. Bifogat hittar du förklaringen från klubben till att vi valt att aktivera optionen i ditt kontrakt.” Blackpool FC hade valt att förlänga anfallarens kontrakt med ett år. Nile Ranger publicerade själv en bild på kontraktet på Instagram med texten: ”REALLY!?!”
Blackpool hade åkt ur Championship säsongen innan och hoppades genom förlängningen kunna få in lite pengar genom att sälja Ranger. Resultatet för talangen blev att hans redan nästan helt symboliska lön slaktades ytterligare i och med klubbens degradering till League One.
– De blåste mig verkligen. De satte mig på minimilön med resten endast baserat på speltid. Men jag fick aldrig vara med i truppen så hur ska jag kunna fylla mitt kylskåp om jag inte får spela? Folk som inte känner till situationen kommer tänka att ”okej, han har dragit igen” men det finns vissa omständigheter som ingen känner till. Det fungerade helt enkelt inte. Det klickade inte med managern, sa Ranger i april i ett försök att komma ur kontraktet.
I juli var Nile Rangers pengar slut. Miljonerna från tiden i Newcastle hade försvunnit på dyra vanor och höga advokatkostnader. Utblottad hörde han då av sig till Blackpool med frågan om klubben kunde betala hans bensinpengar så att han kunde köra från London till Blackpool för att återigen inställa sig till träning. Han fick nej.
Sedan dess har en i dag 24-årig Nile Ranger försökt övertala klubben att ge honom en sista chans. Han har publicerat videofilmer på extraträning och talat om hur han förändrats. Han har till och med dykt upp till träningarna bara för att bli hemskickad igen.
”Använder inte deras död”
På måndagen kom den senaste uppdatering på Twitter.
”Jag ville bara ta mig tid att skriva det här eftersom jag måste få lätta mitt hjärta. Jag har sett två av mina bästa vänner gå bort på kort tid... Samtidigt som jag försökt komma över det har det också fått mig att inse att livet är kort och jag har verkligen tagit allt gör givet. Jag vill därför ta tillfället i akt att tacka Southampton, Newcastle, Swindon och Blackpool för att de gav mig chansen att vara en professionell fotbollsspelare. Jag vill också be alla i klubbarna, inklusive ledningen, spelarna, ledarna och fansen, om ursäkt. Jag borde ha gett mer och varit en bättre förebild. Jag vill också be mina nuvarande lagkamrater i Blackpool om ursäkt för att jag varit borta så länge och inte närvarade på försäsongen. Jag önskar er alla det bästa.
Jag använder inte mina två vänners död som en ursäkt, jag vet att jag borde ha uppfört mig bättre oavsett. Sanningen är att jag bara är en ung kille som levt en dröm och spelat ett spel som jag älskar och saknar och jag hoppas att jag en vacker dag kan vara tillbaka på planen för livet är för kort. Jag ser de negativa kommentarerna och påhoppen varje dag här så om ni kommer vara negativa är det okej, men till alla som fortfarande har något positivt att säga... Tack.”
Brevet kan ses som ett sista nödrop från en ung kille som hade allt men förlorade det. Nu sitter en utblottad Nile Ranger och hoppas på revansch. Men han kommer inte få den i Blackpool.
– Du får fråga ordföranden om varför han fortfarande är kvar här. Jag har visat var jag står. Spelaren har ingen framtid i den här klubben. Du får fråga ledningen varför han ens är kvar. Han kan lägga upp uppdateringar i sociala medier på hur han tränar och kämpar men det stämmer inte, säger nye managern Neil McDonald.
”Englands mest motbjudande spelare”
När Nile Ranger numera är omskriven i brittisk press kallas han snarare ”Englands mest motbjudande spelare” än ”Englands kommande skyttekung”.
– Jag var en stor talang. När jag är ensam nu kan jag tänka ”hur blev det så här?”, sa Ranger förra året.
Teorierna är flera.
I Newcastle United talas det om att ynglingen hade en ”magnetisk dragning” tillbaka till sina barndomskvarter i London. Området som drog in Ranger i gänglivet och där han bara under det senaste året förlorat två av sina bästa vänner.
En av dem var musikern Lukey Maxwell som den 5 juli 2014 höggs ihjäl med kniv i Northumberland Park efter att ha blivit attackerad av fem personer. Även Rangers andre vän mördades.
Ranger själv pekar ut händelsen den 25 januari 2013 som den stora orsaken. Då greps den vid tillfället 21-årige fotbollstalangen, misstänkt för att ha våldtagit en kvinna på ett hotellrum i Newcastle. Efter över ett års strid friades Ranger till sist.
– Det som hände med tjejen påverkade mig något enormt. Jag skyddade mig bakom en fasad och visade ingen men jag var sårad. Jag var bortom alla kontroll. Jag bryr mig alltid. Jag visar det inte alltid men innerst inne gör jag verkligen det.
Citaten är från en av de senaste längre intervjuerna Nile Ranger gjort. Då, i juli 2014, hoppades 24-åringen fortfarande att allt skulle kunna vända igen.
– Jag förstår att jag gjort många fel utanför planen, men det är inte för sent ännu. Jag dricker inte längre, jag är bara fokuserad. Jag har ett rent samvete nu, tidigare har jag alltid haft något. Jag försöker hålla mig i form och väntar på nästa chans.
Ett år senare väntar han fortfarande. Risken är stor att det kommer att förbli så.
Källor: Newcastle Chronicle, The Mag, The Mirror, Daily Mail, Telegraph.
KARTLÄGGNING: Så gick det sen för fotbollsstjärnorna – flera fascinerande öden