”Vissa ville inte se mig i landslaget”

Per Kristian Bråtveit om första tiden i Djurgården – och kritiken i hemlandet

Frida Fagerlund

Han har lärt sig svenska på nolltid, upplevt två Stockholmsderbyn, fått chansen i Lars Lagerbäcks landslag och skapat folkstorm hemma i Norge.

Nu ska Per Kristian Bråtveit, 23, möta AIK i ett derby och först och främst försöka tygla humöret.

– Sist fick jag ju ett gult kort. Jag vet fortfarande inte varför, säger djurgårdsmålvakten och skrattar.

Någonting har hänt med Per Kristian Bråtveit. Det tar en stund innan det slår en vad som är annorlunda med norrmannen som anlände till Djurgården för bara några månader sedan.

I början hade du nästan svårt att förstå oss. Nu pratar du ju plötsligt riktigt bra svenska?

– Jag ”lade om” direkt när jag kom hit, säger Bråtveit nöjt och passar på att pika en landsman och lagkamrat:

– Aslak (Witry) däremot, han har fortfarande inte lagt om någonting...

Uppmanades av Höie

För även om det i slutändan handlar om ett grannland och ett nära besläktat språk så är det inte alltid självklart för fotbollsspelare att ställa om. ”Stockholmsdanskarna” i Hammarby föredrar exempelvis - till skillnad från sina landsmän nere i Malmö - att prata engelska.

Sedan var det som sagt inte speciellt längesedan som Per Kristian Bråveit flyttade från Haugesund till Sverige.

– Jag pratade med Kenneth (Höie) innan jag kom hit. Han sade åt mig att lägga om direkt. Men ingen i Norge ”liker” det, att jag pratar svenska, säger han.

23-åringen är både född och uppvuxen i Haugesund beläget i södra Norge.

– Jag var på en cup i Skåne när jag var liten. De trodde att jag kom från Skåne, eftersom det är lite samma dialekt, säger han.

– Så när jag pratar svenska nu så blir det lite som en blandning av allting.

”Gillar att diskutera”

”PK”, som han kallas, är inte rädd för att säga vad han tycker. Han berättar att han föredrar att kommunicera med supportrar via sociala medier, både de som hyllar och kritiserar.

– Om någon skriver till mig på Twitter eller Instagram efter en match så gillar jag att svara och diskutera. Det är det kanske inte så många andra som gör, säger Bråtveit.

– Jag får mycket positiv feedback på det. Att jag väljer att svara och så.

Du verkar gå din egen väg rätt mycket?

– Ja, det gör jag. Definitivt.

Tackade nej till U21-landslaget

Hemma i Norge skapade målvakten oväntat rubriker då han valde att tacka nej till U21-landslaget hösten 2018.

Anledningen var att han inte accepterade att sitta på bänken bakom Sondre Rossbach.

– Jag fick besked om att det var ”fair match” mellan mig och han den andra. Sedan blev han skadad och så spelade jag två matcher och blev matchens lirare i båda, förklarar Bråtveit.

– Då tänkte jag, att om det är jämnt mellan oss och jag blir man of the match två matcher i rad, då borde jag få spela. Sen blev jag ändå bänkad nästa match.

”Blev mycket större än jag hade tänkt”

Besvikelsen var stor och han valde att lämna. Något som skapade en smärre folkstorm bland norrmännen.

– Det blev mycket större än jag hade tänkt mig, i media och så. För mig var det egentligen ingen stor grej att säga nej till landslaget. Det kändes bara som det bästa för mig då. Jag tyckte inte att det var en sån big deal.

Vad var det för typ av reaktioner?

– De menade väl att det är en stolthet att få representera landslaget. Att ”tackar han nej kan han lika gärna sticka och brinna”. Men alltså, du kan säga vad du vill om mig, men jag bryr mig inte så mycket på det.

Här kommer frispråkigheten i sociala medier in.

– För andra hade det säkert varit jobbigt att vara i min sits. Men jag svarade ju alla och ”fyret” lite upp och så haha... Men jag tänkte inte så mycket på det.

Hur hanterade du situationen?

– Det var helt fint. Jag tänkte på det i typ en dag sedan var det borta för mig. Jag har lagt det bakom mig.

helskärm

”Vissa tyckte inte att jag borde få komma med”

Det hängde dock i när han drygt ett halvår senare fick en plats i Lars Lagerbäcks A-lagstrupp till mötena med Spanien och Sverige i EM-kvalet.

– De som var i landslaget då tyckte väl mest att det kändes självklart att jag skulle vara där, säger Bråtveit.

– Sen de andra, experterna... Vissa tyckte inte att jag borde få komma med eftersom jag sa nej en gång.

Det fanns folk som tyckte det?

– Ja, det var många. De som skriver i ”aviser” och så där. Men jag bryr mig ju inte om vad de skriver. De kan skriva vad de vill. Som sagt, jag kom in och planerar att fortsätta vara med där.

Hur är det att ha Lagerbäck som tränare?

– Det är lite märkligt att han är svensk faktiskt. Med norrmän så pratar jag ju norska automatiskt men med svenskar så lägger jag om direkt.

– Så det var någon på landslagssamlingen nu som inte fattade när jag pratade svenska med honom. Jag svarade ju på svenska automatiskt. Men vi fick ordning på det haha.

Nästan en fördel, att kunna kommunicera?

– Ja, så är det ju. När jag kom hit så fattade jag ju nästan ingenting när Kim och ”Tolle” pratade. Så det har krävts lite övning. Men nu sitter det.

”Har inte hört någonting”

Bråtveit beskriver Lars Lagerbäck, föga förvånande, som en tränare som värderar laget framför jaget.

– Han tänker mycket på kollektivet, väldigt noggrann med det. Sen får vi göra någon ”enkelmansprestationer” här och där men kollektivet går först, säger norrmannen.

Vad har du fått för signaler från honom, vad gäller framtida landslagsplatser?

– Jag har inte hört någonting. Förra gången, när jag kom med, så tänkte jag inte på landslaget överhuvudtaget. Då fick jag telefon dagen innan och de sa ”du är med”. ”Jaha, kul” tänkte jag. Nu åker vi, liksom. Så jag har inte tänkt nånting på det faktiskt. Jag vet inte ens när nästa uttagning är...

– ... Men jag hoppas ju så klart på att få vara med. Det är kul och jag känner ju många sen U21 och så där.

”Nikola är en kuk”

Målvakten har redan hunnit avverka ett derby mot Hammarby i cupen och ett i allsvenskan.

I båda matcherna var hans gamla lagkamrat i Haugesund, Nikola Djurdjic, frontman. På gott och ont.

Känner du igen den Nikola du spelade med då mot hur han är nu?

– Ja alltså, han är ju en kuk, säger Bråtveit utan att röra en min.

Jaha..?

– Det är han. Han är fin att ha i sitt lag. Jätte, jättefin. Men möter du honom så är han en kuk. Han går och sparkar på dig och pratar skit hela vägen. Det är hans game, det fungerade i Norge och det fungerar här. Så varför skulle han inte göra det, liksom?

Varnades mot Bajen – utan att förstå varför

På söndag slipper Bråtveit och Djurgården i alla fall Djurdjic. I stället väntar AIK på Tele2 arena.

– Jag vet inte så mycket om dem, mer än det jag har sett på video, säger målvakten.

Rivaliteten har däremot inte gått honom förbi, givetvis.

– Självklart vill jag göra en bra prestation, men allra helst vill jag inte få ett enda skott på mig. Så vinner vi 1–0 så är jag ”kjempeglad”, säger Per Kristian Bråtveit.

– Sen gäller det väl att ha kontroll på sitt temperament. Sist fick jag ju ett gult kort. Jag vet fortfarande inte varför.

Det var väl för protest, eller?

– Nej, alltså, det var en hammarbyare som kastade i väg bollen utanför spel. Så gick jag till domaren och sade det. Och så fick jag gult haha... Jag var först helt säker på att det var någon annan som fick det.

– Men ja, har du koll på humöret så kommer det nog gå fint. Då har vi goda chanser att vinna matchen.