Titta Guidetti - akta dig för svarta hålet...

Uppdaterad 2019-07-09 | Publicerad 2012-02-13

De åkte till Tyskland med stora drömmar – drogs ner i ett svart hål: ’Det är tufft’

HELSINGBORG. Flygplanen har Bermudatriangeln.

Svenska fotbollsspelare har Bundesliga.

I Ruhrområdets skorstensrök och i gamla Hansastäder går den ena ­supertalangen och landslagsspelaren efter den andre vilse i karriären.

– Bundesliga är väldigt underskattad i Sverige, säger de båda tysklandskännarna Martin Dahlin och Björn Andersson.

Oscar Wendt gick till Mönchengladbach, hamnade på läktaren och blev av med sin landslagsplats.

Marcus Berg utsågs nyligen till fjärde största floppen i Bundesliga genom alla tider.

Rasmus Jönsson är bänkad, eller på läktaren, i kaosets Wolfsburg där Felix Magath använt otroliga 36 spelare på 20 matcher samt köpt 21 spelare och sålt 18 denna säsong.

Och är det någon som minns Denni Avdic?

Bara Rosenberg spelar

Av sju svenska proffs i Tysklands högsta liga är det bara Markus Rosenberg som spelar regelbundet. Men han har också haft det tungt senaste åren och var förra säsongen utlånad till spanska Racing Santander. Han är knappt med i landslagsdiskussionen längre.

Men det här är inte ett unikt, mörkt år för våra proffs i Tyskland.

Så här har det sett ut i flera säsonger nu.

Sedan Patrik Andersson sköt ligaguldet till Bayern München 2001 och bottengänget Hansa Rostock byggde laget kring totalt sju svenskar i början av förra decenniet har inte en enda svensk gjort succé i Bundesliga med undantag för Rosenbergs säsong 2007/08 när han slutade fyra i skytteligan.

Det har gått över 15 år sedan Martin Dahlin var en av ligans bästa anfallare och blev ”Schweden-Bomber” i ett Mönchengladbach där Patrik Andersson styrde försvaret och Jörgen Pettersson också tog plats i anfallet. I Duisburg spelade Roger Ljung och i Frankfurt och Dresden sprang Johnny Ekström i djupled.

För att inte tala om 1970-talet när till exempel både Björn Andersson och Conny Torstensson tog plats i Bayern München, världens då bästa klubblag, Ronnie Hellström spelade tio år i Kaiserslautern och Hasse Borg gjorde sex säsonger i Eintracht Braunschweig.

Varför misslyckas då nästan alla svenskar i Bundesliga numera?

Vi ställde frågan till Björn Andersson, som är tillbaka i Bayern Münchens organisation sedan 1994, och Martin Dahlin, numera agent (åt bland annat Markus Rosenberg).

Ingen av dem har förstås ett generellt svar som är giltigt för alla spelarna men båda menar att för det första är Bundesliga väldigt underskattad i Sverige.

– Tillsammans med Premier League är Bundesliga den tuffaste ligan i världen. Den ligger efter den spanska på rankningen men i fråga om jämnhet och de fysiska kraven plus det enorma trycket och draget runt om kring, som inte går att jämföra med något annat i hela världen, är den tyska ligan tuffare än den spanska, säger Dahlin.

”Aldrig slagit igenom”

– Det fodras en enorm fysik; det gäller inte bara att kuta utan man måste vara tuff och robust, säger Andersson.

Dahlin:

– I Sverige är vi uppvuxna med engelsk fotboll och sedan blev de italienska och spanska ligorna väldigt populära. Tysk fotboll har aldrig slagit igenom i Sverige.

– Det är ett gigantiskt steg att ta från allsvenskan till Bundesliga. Och från Holland är det fortfarande ett mycket stort steg. Det handlar om att vara väl förberedd så man vet vad som väntar en; att ta det steget när man är redo och det har inte alltid varit fallet i de här olika fallen, säger Dahlin.

Andersson:

– Att det var ett för stort steg för till exempel Rasmus Jönsson kunde man ana.

– De här spelarna har säkert utvecklats av att träna och spela med bättre spelare. Men frågan är vilken väg de tar, där är rådgivaren viktig, avslutar Andersson.