Fagerlund: Det förstörde ett sprakande VM-derby

RENNES. England mot Skottland, syskonhat blandat med en stor dos kärlek och en möjlighet för en gruppspelsmatch i VM att lyfta till nya höjder.

Men när allt ser som ljusast ut gör sig ibland mörkret påmint.

I det här fallet symboliserar mörkret en omskriven handsregel.

Så fick han slutligen stå där längs sidlinjen iklädd sin marinblå FA-väst som en vinnare. Phil Neville var säkert lika svettig som spelarna vid slutsignal men det berodde i så fall snarare på kombinationen många tyglager och Nice-hetta än derbyanspänning.

Det här är en man som för inte speciellt längesedan fick uppleva hur det känns att stå mitt i en folkstorm där minsta ord dränks i en klagande vind. Nu, något år efter att Neville tilldelades uppdraget som Englands förbundskapten, överröstar protesterna inte omgivningen längre. De hörs faktiskt knappt alls.

Men låt oss inte stanna för länge vid faktumet att Phil Neville har tystat tvivlare (det är tillräckligt uppenbart ändå) eller hur fantastiskt det är att fotbollens moderland (i alla fall enligt dem själva) äntligen börjar ta sina lejoninnor på allvar.

Nej, låt oss prata om handsregeln. Denna förbannade handsregel som borde vara så enkel och koncis men ändå lyckas sno åt sig huvudrollen närhelst den känner för det.

▪▪▪

Mötet mellan England och Skottland hade byggts upp som ett av VM-gruppspelets hetaste bidrag, med den omfattande kontexten som kan kokas ned i att den ena hatar den andra medan den andra inte bryr sig fullt lika mycket. Läktarna var välfyllda, stjärnorna på planen många och matchen kunde komma att påverka utgången för ett helt mästerskap.

Då klev VAR in i bilden. Eller, i det här fallet kan vi inte nödvändigtvis skylla allt på det stackars hjälpmedlet. Videotekniken är komplex och följer således regelboken till punkt och pricka, vilket är irriterande i sig men resulterar i att det blir mer rätt än fel i slutändan.

Problemet är snarare vad som definierar en hands. Sedan den 1 juni går det att läsa sig till följande:

Reglerna säger att en medveten hands ska straffas. Men även att en omedveten hands är lika med frispark respektive straff beroende var på planen den inträffar om...

– Bollen går i mål via en anfallare.

– En spelare får bollen med hjälp av armen eller handen och sedan gör mål, alternativt skapar ett målgivande läge.

– Spelarens arm eller hand befinner sig ovanför axeln.

– En spelares hand eller arm har gjort kroppen större ”på ett onaturligt vis”.

▪▪▪

Domaren Jana Adamkova bedömde, efter att ha stirrat på en skärm i någon minut, att Nicola Dockertys arm gjorde hennes kropp onaturligt stor när hon försökte blockera ett skott.

I den bedömningen tas ingen hänsyn till att spelarna i fråga befann sig i utkanten av straffområdet och att bollen med all sannolikhet aldrig hade hamnat i målet. En liten förteelse som får stora (för stora, i min mening) konsekvenser.

Knappt tio minuter in var det straff till England och 25-årige Nikita Parris, som förhoppningsvis kan få ett ordentligt, välförtjänt lyft under det här mästerskapet, lade in straffen som om hon aldrig gjort något annat.

Skottland kom dit för att försöka skaka om storasyster men fick se den lätta stigningen förvandlas till en alldeles för brant uppförsbacke omgående. Att Ellen Whites utökade strax innan paus gjorde givetvis inte livet enklare, och när Claire Emslie till sist tryckte in reduceringen med tio minuter kvar var det redan för sent.

Det är tidigt in på VM men jag betvivlar inte att Phil Neville, trots frågetecken i genrepet, kan leda det här engelska laget till en ny semifinal om allt stämmer.

Handsregeln däremot... Den är jag redan trött på.

Laddar Matchöversikt

avFrida Fagerlund

ARTIKELN HANDLAR OM