Gör succé i sociala medier – skrev på för Ljungskile
Publicerad 2024-04-19
LJUNGSKILE. Två och ett halvt år efter att han slutade spela fotboll ångrade han sig.
Sam Wardrop, 26, ville bli professionell fotbollsspelare igen, och gav sig själv 365 dagar att klara av det.
Han klarade det på 120. Och på köpet blev han ett fenomen på sociala medier.
Han var bara 16 år gammal när han blev proffs. Kontraktet som gjorde honom till fotbollsspelare på heltid i Celtics akademi såg ut att vara början på en riktigt fin fotbollskarriär. Sam Wardrop var lagkapten i U20-laget, spelade i Skottlands U17- och U20-landslag och säsongen 2015/16 var han så nära a-lagsspel man egentligen kan komma.
– Jag hade en riktigt bra säsong. Ronny Deila var manager då, det var hans sista år I Celtic, och det var en period under säsongen som a-laget var i stort behov av en högerback. Det stod mellan mig och en annan spelare. I slutändan blev det han som flyttades upp, och han är än i dag i a-laget…
Året därpå lånades Wardrop ut till Dumbarton i den skotska andraligan, han lämnade Celtic och skrev på för Dundee United 2018, blev långtidsskadad, skrev på för Dumbarton igen innan han sommaren 2021 skrev på för Airdrieonians i den skotska tredjeligan.
Det skulle bli hans sista klubb, för den gången. För bara ett par månader in på säsongen insåg han att han totalt tappat lusten och glädjen för fotbollen. Två månader efter premiären bad han sin manager om ett möte.
– Vi hade spelat match dagen innan, och jag hade varit petad och bara fått hoppa in. Han trodde förmodligen att jag skulle ifrågasätta honom och hans startelva, men jag sa bara ”jag är ledsen, men jag slutar nu”.
”Bestämt mig – var över”
Han fick erbjudande om att ta ett par veckor ledigt, och sen komma tillbaka.
– Men jag hade redan bestämt mig, det var över. Och när jag kom ut från arenan så var det som all tyngd släppte från mina axlar. Efter alla år var jag äntligen fri, och kunde göra vad jag ville. Eller ja, inte allt jag ville. Men jag var fri.
Det första han gjorde var att köpa en flygbiljett till Brasilien och i sex veckor jobba som fotbollsvolontär i en favela. Under de kommande två och ett halvt åren levde han sen fri, jobbade och reste runt i världen. Men han släppte inte fotbollen helt. Tillsammans med en kollega startade han upp en träningsapp som lär ut fotboll- och träningsmetoder. Plus ett annat företag som jobbade med content på sociala medier.
”Tittar lite konstigt på mig”
Det skulle han få nytta av när suget efter fotboll återkom i höstas.
Han gör inget för att spela ner fördomarna om tuffa skottar. När Sportbladets team kommer utrustade med vinterjacka och långkalsonger promenerar Sam Wardrop längs Ljungskiles bygata iklädd en tunn tröja, och shorts.
– Jo, folk tittar lite konstigt på mig. Men jag gillar shorts, säger han och ler.
Han har den hårda vägen fått lära sig hur den svenska våren fungerar. När han för ett par veckor sedan flyttade in i ett litet hus nere vid Lyckorna, på andra sidan motorvägen, möttes han av en magisk solnedgång över havet.
– Min flickvän, bror och syster var med och hjälpte mig att flytta in. Men vi satte oss bara ner och tittade på solnedgången. Det var helt fantastiskt och vi sa alla ”wow, det här stället är magiskt. Sen en vecka senare så hade de åkt hem, jag var här helt själv. Och då blev jag plötsligt insnöad.
Han är inte längre en före detta fotbollsspelare. Sen ett par veckor tillbaka tillhör han Ljungskile SK i den svenska tredje sionen. Klubben som är så starkt förknippad med släkten Wålemark, rusningen från division 5 upp till allsvenskan på 1990-talet och sedermera tiden med baddräktskungen Panos Papadopoulos som huvudsponsor.
Men aldrig någonsin har klubben haft en sån kändis i laget som nu.
– Haha, jag ser inte mig själv som en kändis, men det händer då och då att unga grabbar frågar om de får ta en selfie med mig.
Det var i höstas som suget återkom. Men efter två och ett halvt års uppehåll är det tufft att komma tillbaka, även om han sett till att hålla sig hyfsat fit. Men han insåg snabbt att han inte var 18 längre.
– Jag skickade ut lite meddelanden och trevare till några kontakter, tränare och agenter. Och bland det första jag fick tillbaka var ett svar från en agent.
”Glöm det. Du är för gammal”
Det var dock inget som fick Wardrop att ge upp. Snarare tvärtom. Han bestämde sig att han skulle hitta en ny klubb igen. Och han skulle göra det inför hela världen. Han hade redan jobbat med sina sociala medier i några år. Nu startade han upp ett projekt, ”Return to Pro Football in 365 days”, och två-tre gånger i veckan började han lägga ut videoklipp på Tiktok och Instagram där hans i början rätt få följare kunde följa utmaningen och vägen tillbaka.
Men antalet följare skulle förändras snabbt. Med sin historia och sitt sätt att berätta så ökade numerären i en extrem takt. I dag följs han av över 213 000 människor på Tiktok, och 148 000 på Instagram.
Själv är han mest närmast chockad.
– Jag har ändå jobbat med sociala medier i två år och hade ett litet följarantal. Men ökningen nu… Det bara exploderade!? Jag började dokumentera min återkomst till proffsfotbollen och berättade om det i korta historier. När jag åkte till olika länder, lärde känna olika kulturer, fotbollsmiljöer och livsstilar så exploderade det. Till en punkt där det blev överväldigande. Jag får tusentals meddelanden, och även om jag skulle betala en eller ett par personer för att svara på dem så skulle det vara ett omöjligt uppdrag.
Hur känner du för allt det här?
– Det är svårt att ta in. En av videorna jag la upp nyligen har två och en halv miljoner visningar, och det är bara på Instagram. Jag försöker förstå hur många människor det är. Jag menar, jag vet hur det känns att vara på en fotbollsarena med 60 000 åskådare. Men två och en halv miljon…? Jag kan inte få ihop den siffran. Men jag inser ju hur långt jag når ut, för när jag åkte och provtränade i Dubai och Australien så var det några spelare som kände igen mig från TikTok. Och även nu när jag kom till Ljungskile så var det ett par av spelarna som sa ”var har jag sett dig förut…?” Och så kom vi fram till att de sett mig på social media.
Det är långt ifrån alltid en solskenshistoria som han delar med sig av. I ett av de första klippen är han själaglad och berättar att en klubb i den skotska högstaligan bjudit in honom för provspel två veckor senare. Men samma morgon som han sen ska åka dit får han bara ett kort meddelande ”Ledsen, vi behöver inte dig längre”.
Och både glädjen och sorgen delar han med sina följare.
– När jag var 19 så hade jag förmodligen slängt ut datorn genom fönstret, men nu är jag 26 och vet hur fotbollsvärlden fungerar. Den videon sågs av fem-sex miljoner tittare, det är en av mina mest sedda och jag tror att det beror på att folk också älskar dåliga nyheter.
Tiktok var också anledningen till att han först hamnade på provspel i Ljungskile SK, och nu skrivit på ett kontrakt fram till sommaren med klubben. Som också Bohuslänningen tidigare skrivit om var det Eddie Nord, 14, som på Tiktok såg ett par av Wardrops videos och tipsade pappa Robert om den lagsökande ytterbacken. Och Robert, det är Ljungskiles assisterande tränare Robert Bergqvist. Han gav sonen i uppdrag att kontakta Wardrop, och efter lite vidare snack så mynnade det ut i en veckas provspel i mitten av mars.
Men först efter att följarna fått hänga med när Wardrop reste till både Dubai och Australien för provspel med andra klubbar.
Det låter flashigt, men livet som proffssökande fotbollsspelare är ingen dans på rosor, även om han i en video visade upp hur han tog ut 4 300 pund som han fått från Tiktok, och som sen finansierade hans resa till och uppehälle i Dubai under tiden han provspelade där.
56 000 kronor är förstås mycket pengar.
– Men det var också allt jag fått in från Tiktok på två år. 1000 videos. Och det mesta kom från en enda video, som hade åtta miljoner visningar och gav mig 3 000 pund.
Oj!? Vad handlade den om?
– Varför fotbollsspelare klipper hål på sina strumpor… Åtta miljoner visningar, för ett klipp om strumpor med hål i, säger han och skakar på huvudet.
Erbjöds kontrakt i Dubai och Australien
Nej, det är inte alltid lätt att förstå sig på vad som lockar tittare, eller vad som ger algoritmerna spel. Men han lär sig. Och lär sig också snabbt vad han själv är värd. De största inkomsterna kommer inte längre från Tiktok eller Instagram, utan från annonsörer och samarbetspartners. Och de har inte heller alltid koll på vilken nivå som ersättningen borde vara. Wardrop skrattar när han berättar om ett välkänt sportmärke som erbjöd honom 40 fotbollar som ersättning för att han skulle göra reklam för märket i alla sina videos.
– 40 fotbollar!? Jag skulle resa på provspel till Dubai och Australien, vilken nytta skulle jag ha av 40 fotbollar då?
Provspelningarna blev lyckade, och han erbjöds kontrakt i både Dubai och Sydney. Så frågan när vi sitter och pratar över en kaffe på ett litet café i Ljungskile är ju rätt given.
Du kunde flyttat till Dubai eller Australien, men valde…?
– … Ljungskile. Ja, alla frågar mig samma sak. Men jag hade ett väldigt bra snack med Erik (Lund, tränare i Ljungskile) och Robert och vi fick en fin relation bara under den korta tiden jag var här på provspel. Sen gillade jag att de tränar fyra gånger i veckan, stadion är jättefin och så konstgräsplanen bredvid. Men framför allt så gillade jag miljön här. Alla är så positiva. Och så är det nära hem också. Jag har en flickvän i Skottland, och hade jag sagt att ”jag drar till Australien nu, vi hörs senare” så hade hon svarat ”ja du…”. Jag tror inte att det förhållandet hade varat speciellt länge.
Även fotbollsmässigt vägde allt över i Ljungskiles fördel.
– Generellt sett är fotbollen mycket längre fram i Europa, och här i Ljungskile finns det nästan 100 års fotbollshistoria. Det är en riktig fotbollsklubb.
Ja, och så fanns ju möjligheten att låta följarna på sociala medier fortsätta att följa honom.
– Tränaren var väldigt bra där. Han hade inga problem med att jag fortsatte jobba med sociala medier samtidigt som jag spelade för klubben.
Erik Lund gjorde dock klart att det inte var fritt fram att filma och lägga ut exakt allt som händer i och kring laget.
– Och det är fullt förståeligt. Och jag gillar inte heller att kliva in i omklädningsrummet på matchdagen och filma. Det vore respektlöst och oprofessionellt.
Följarna har rasat in för att följa din jakt på en ny klubb. Är du orolig att du ska tappa dem nu när du har skrivit på för Ljungskile, och uppfyllt ditt mål efter bara 120 av de 365 dagarna?
– För att vara ärlig så var det inte för att få en massa följare som jag började göra de här videoklippen. Om folk vill fortsätta att följa mig i fem år till så är det jättekul, men det är inte så att jag jagar extra följare.
Men du går från att resa jorden runt till att varje dag träna på samma konstgräsplan i Ljungskile?
– Haha ja. Men mitt content förändras också. Tidigare visade jag min resa, hur jag jagade en klubb. Nu visar jag i stället hur det är att vara fotbollsproffs, med mycket bakom kulisserna-klipp. Träningar, matcher, snack i omklädningsrummet, vara i matsalen och äta med de andra spelarna. Det är min plan, även om jag aldrig riktigt planerar så långt i förväg vad jag ska filma.
Det är dock inget som sker spontant. Han gör ett eller två inslag i veckan, och varje video planeras in i minsta detalj. Vad ska klippet säga, vad ska det innehålla.
– Jag vill se till att det jag säger är viktigt och inte bara nonsens. Det ska ge de som tittar något. Sen ska jag filma det och klippa det. Varje klipp tar många timmar att få ihop, även fast det bara är 90 sekunder långt. Men jag gillar det, jag gillar att vara kreativ och berätta en story.
”Hade förmodligen inte varit glad då”
Kontraktet med Ljungskile är skrivet fram till sommaren, för att både ge honom själv och klubben en chans att utvärdera. Vad som händer sen återstår att se. Det kan bli en fortsättning i LSK, men också en ny jakt på en ny klubb.
– Jag har ingen aning om vad som händer nästa år, eller hur det ser ut om två-tre år. Men om jag får fortsätta göra vad jag gör just nu så kommer jag att vara väldigt nöjd. Det är en väldigt annorlunda upplevelse och ett enda stort äventyr. Det är vad jag ville ha när jag började med allt detta.
Det kanske var bra då att du aldrig fick chansen i Celtics a-lag?
– Mm, så långt kanske jag inte skulle sträcka mig, haha. Men även om några av mina lagkompisar från den tiden nu gör väldigt bra ifrån sig i fotbollsvärlden så undrar jag om jag hade varit nöjd med det livet? Självklart är det kul att få miljoner pund i lön, men de lever fortfarande samma liv som vi gjorde då. Samma sorts livsstil som fotbollsspelare som jag inte trivdes med. Jag hade förmodligen inte varit så glad i mitt liv nu om jag bara spelat fotboll.
