”Vår verksamhet och existens hotas”
Leksandsbasen om situationen: ”Måste belysa konsekvenserna”
Publicerad 2017-11-21
Sportbladet har berättat om sprickan mellan SHL-organisationen och klubbarna i Hockeyallsvenskan.
Uppgifter som delvis bekräftas av Leksands klubbdirektör Christer Plars.
– Vi måste få igång en debatt om systemfelet som just nu finns i svensk hockey, för det verkar inte SHL riktigt vilja se, säger Plars.
Enligt Sportbladets uppgifter har sex toppklubbar i allsvenskan nu gjort gemensam sak och vill ha tydliga svar från SHL och Svenska Ishockeyförbundet (Sif) om svensk hockeys framtid.
Bakgrunden är det lukrativa tv-avtalet som SHL tecknat och som träder i kraft kommande säsong.
Klubbarna vill belysa vilka konsekvenser det nya tv-avtalet innebär för svensk hockey och klubbarna utanför SHL.
– Det är inte vi som hotar utan det är vi, och vår verksamhets existens, som hotas, säger Christer Plars och fortsätter:
– Viktiga frågor för oss är hur upp- och nedflyttning ska ske. Hur utbildningsersättningar utformas och att det här med farmarklubbar med utlåningsregler diskuteras. Även övergångsregler generellt från allsvenskan till SHL, säger Plars.
SHL:s utspel skapar ännu mer oro
Han understryker också att det handlar om en mycket större fråga än om Leksand, eller någon annan allsvensk klubb, spelar i SHL eller inte.
Leksand har den här säsongen mellan 15–16 miljoner i spelarbudget. Den högsta i allsvenskan och den är möjlig tack var den fallskärm på sex miljoner man fick när man åkte ur SHL samt att publik och sponsorer ändå har förhoppningar på en snabb återkomst.
Leksand har i dag ett publiksnitt på 5 226, ett högre snitt än nio av de fjorton SHL-lagen.
Lyckas inte klubben ta steget upp nu är förhoppningarna ändå små om att fortsätta en satsning mot SHL.
– Någonstans måste vi belysa vilka konsekvenser det blir för de mest etablerade klubbarna i allsvenskan när möjligheten att gå upp blir minimal. Vad det innebär för våra sponsorer och vår publik när de inser att dörren mer eller mindre är stängd. Den dagen glappet blir ännu större tappar vi publik och sponsorer och tvingas att ändra vår verksamhet.
Det pressmeddelande som SHL skickade ut i går om att SHL siktar på att bli världens näst bästa liga har inte lugnat klubbarna i Hockeyallsvenskan.
Tvärtom.
– Jag tycker nog att det förstärker bilden att om de höjer lönerna ännu mer kan de bli starkare än KHL. För mig handlar svensk hockey om publik, underhållning och matcher som gäller någonting.
”Går inte att utesluta någonting”
Hur ser du på en utökning av antalet lag i SHL?
– Vi ställer inte frågan om en utökning av lag eller omfördelning av befintliga avtal, det känns orimligt i korta perspektivet. Frågan är ställd hur svensk hockey ska se ut snarare än hur SHL ser ut. SHL är rätt tydliga med hur de ser på saken och hur de ska se ut.
Leksand har precis som Modo och AIK en verksamhet som innefattar allt från hockeygymnasium för både pojkar och flickor, en junioravdelning och ett damlag.
– Vi är på riktigt oroade för hållbarheten för svensk hockey. Var ska talangerna komma ifrån om fem år? Hur ska satsningen på damhockey finansieras, vems ansvar är det, Sif eller SHL? undrar Plars och fortsätter:
– Vi har en vision att fostra egna spelare som sedan kan ta steget upp i respektive A-lag. Med nuvarande ekonomiska situation har jag svårt att se det fungera i framtiden. Vad det innebär får vi ta ställning till då.
Kan det bli aktuellt att lägga ner junioravdelningen och damlaget?
– Det går inte att utesluta någonting. Men det är något som medlemmar och styrelse får ta ställning till.
Kan det gå så långt att ni inte längre spelar kvar i det svenska seriesystemet?
– Det är alldeles för tidigt att svara på. Återigen: det viktigaste är att få fram en diskussion och att vi får klara besked från SHL och Sif om hur svensk hockey ska se ut de kommande åren.
