Guldet ska tas med bus

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-12-25

”Gravallvaret är den största cancern”

Han ska göra det 16 olika förbundskaptener misslyckats med under 30 år.

Leda Sverige till JVM-guld.

Och Roger Rönnberg, 39, vet vad som krävs för att Småkronorna ska gå hela vägen:

– Den största cancern för ett lag är gravallvaret. Man måste komma in med lite bus i blicken när man ska slå Kanada.

Roger Rönnberg är stressad när han ska göra den sista intervjun inför avresan till Nordamerika.

– Det har varit så förbannat mycket att göra den här veckan, muttrar han lite irriterat.

Men så fort intervjun kommer i gång försvinner all stress och besvärade miner. Rönnberg tar sig tid och svarar både utförligt och eftertänksamt på alla frågor. Och inte minst engagerat.

Vill man göra det enkelt för sig kan Roger Rönnbergs ledarstil sammanfattas med två ord.

Han brinner.

– Ja, men... Att få jobba med de här killarna med den här fantastiska karaktären och den otroliga motivationen de har i just den här åldern. Det är helt otroligt, säger Rönnberg på bred norrländska.

Efter fem säsonger som elitserietränare för Luleå valde Rönnberg att tacka ja till jobbet som förbundskapten för Småkronorna.

Men det här med landslag är ingen ny erfarenhet.

Parallellt med jobbet klubbtränare var han under tre säsonger förre förbundskaptenen Bengt-Åke Gustafssons högra hand. Rönnberg var även Torgny Bendelins assistent under två JVM-turneringar.

Ett av de första besluten som ny förbundskapten var att införa en uttagningscamp där spelarna under tre intern-matcher fick visa om de var värda en plats i truppen eller inte. Ett väldigt osvenskt tillvägagångssätt.

– Lite synd kan jag tycka att det uppfattas som osvenskt. Vi måste lära oss att skilja på person och prestation. De 30 killar som vi tog ut tycker vi verkligen om, vi litar på dem och tycker de är jäkligt bra. Vi hade kunnat hitta en motivering till alla 30 för att vara med i junior-VM, säger Rönnberg.

Men när campen var avslutad hade förbundskaptenen och hans ledarteam sagt tack och hej till åtta av spelarna.

– Ska vi göra allt som står i vår makt för att vinna måste vi också göra saker där vi sätter prestationen främst. Då måste vi utsätta både oss och spelarna för det här. För det har varit tuffa dagar.

”Har förtjänat tröjorna”

Har campen varit ett sätt att se vilka som klarar att leverera under press?

– Ja, absolut. När vi kommer till semi-final och final i ett JVM måste spelarna kunna äga sitt eget spel och sitt eget självförtroende. De ska känna att de ska in där och spela sin bästa ishockey. Att gå ut på en uttagningscamp och veta att nu måste jag vara bra för att ta min tröja, det är nog inte långt i från slutspelsmatch i ett JVM.

– Killarna som gick igenom det här har förtjänat sina tröjor, de har inte fått en plats i laget. Jag tror det är ett bra första steg för ett lag när spelarna har tvingas göra något för att få vara med.

Har vi varit för dåliga på att ställa krav i svensk ishockey?

– Ja. Svensk hockey har mycket som är bra och det ska vi värna om. Bara för att vi kört sådana här camper får vi inte tappa tryggheten i vårt ledarskap och inte tappa den positiva coachningen och det positiva ledarskapet. Men vi måste också vara tydliga med att vi leder dem till att prestera. Elitidrott är i slutändan att prestera eller att inte prestera. Det är väldigt viktigt att ha respekt för personen, men också för prestationen.

Du gör ditt första JVM som huvudansvarig, är det en nackdel?

– Jag har fått vara med på tre VM som assisterande tränare och två junior-VM. Så jag är väldigt, väldigt glad att jag har den erfarenheten. Det är en bra grogrund, för det här är något annat än att vara tränare i elitserien och något annat än det som händer i Sverige. Sedan är jag trygg med hela vårt ledarteam, det känns väldigt, väldigt genuint.

Vilken skillnad kommer vi att se på laget med dig som huvuddansvarig jämfört med Pär Mårts?

– Spelmässigt tror jag inte att det kommer vara så stora skillnader. Vi har samma spelidé och äger samma dröm att vinna. Skillnaden gör nog spelarna. Att det är olika grupper, olika spelare som vi tar ut.

Vad behövs för att ta det där sista steget för att det ska bli guld?

– Vi ska fortsätta coacha spelarna för att de ska prestera som bäst när det gäller som mest. Vi har fortsatt att jobba med spelet framför båda målen som vi tycker är oerhört viktigt, att vi blir bättre på att styra och skymma och ta returer.

– Sedan har vi till den här turneringen jobbat lite hårdare med att strukturera upp vårt försvarsspel. Vi har jobbat hårt med att det ska vara ett pressande spel och att vi inte ska ta utvisningar. Kan vi addera de saker jag nämnt kommer vi nog närmare att vinna det där guldet.

När man pratar med spelare i truppen och frågar om skillnader mellan den förre förbundskaptenen och den nya lyfts Rönnbergs humor fram.

Skämtsammare jargong

Inte så att Pär Mårts var någon tråkmåns, men med Rönnberg som huvudansvarig är det tätare mellan skratten.

– Han har något på gång nästan hela tiden och ibland har han rätt sjuk humor faktiskt, man förstår inte alltid vad han menar, säger exempelvis Timråcentern Anton Lander.

För Roger Rönnberg är den skämtsamma jargongen en medveten strategi.

– Jag tror på glädje. Ju närmare allvaret du kommer desto viktigare är det att glädjen är med, att skrattet finns med. Det värsta som finns, den största cancern för ett lag, är gravallvaret. Att det är tyst och blir för seriöst. Jag tror man måste komma in med lite bus i blicken när man ska slå Kanada.

Du har öppet gått ut och sagt att det är guld som gäller. Du blottar strupen om ni misslyckas.

– Ja, men jag tycker det är synd att det är så i Sverige. Vi är ovana vid att lag åker till en turnering och säger utåt att de ska vinna. Däremot tror jag att nästan alla lag har sagt det internt. Vi väljer att säga det utåt för vi tycker inte att det förändrar någonting i och med att vi har den målsättningen i laget.

Men smällen både för dig och laget blir hårdare om ni misslyckas.

– Det måste du vara beredd att ta. Jag vill vinna och då måste jag vara beredd att ta konsekvenserna. Jag är inte rädd att bli kölhalad i pressen för att vi inte vinner. Även om jag säger att vi ska vinna betyder inte det att jag garanterar att vi ska klara det. Men siktar vi inte på det kommer vi aldrig att göra det.

Följ ämnen i artikeln