Wennerholm: En växtkraft som inte ska underskattas

Publicerad 2018-09-07

SDHL rivstartar i helgen och jag hoppas att damerna får lite mer uppmärksamhet den här vintern.

Och att fler lag hakar på Luleås framgångsrecept.

Storfavoriterna som vunnit serien varje gång sedan de gick upp för tre år sedan.

Och som gör det nu igen.

Luleå är den klubb som ger mig hopp om damhockeyns framtid i Sverige. Först med det mesta. Först med att betala hela spelartruppen i vinter och ge dem möjlighet att leva ett normalt liv, med förmiddagsträningar i stället för sena kvällar.

Och storfavoriter till ännu ett SM-guld, efter en försäsong där de redan utklassat Japans landslag i två träningsmatcher (7-3 och 6-0).

Samma Japan som Sverige föll mot i första placeringsmatchen i OS i Sydkorea.

Gör det Luleå bättre än Damkronorna?

Ja, det är jag övertygad om.

Det är de omdiskuterade importerna som gör den stora skillnaden och som om inte Luleå vore tillräckligt bra, så har de värvat landslagsmålvakten Sara Grahn från Brynäs till den här säsongen.

Som om det behövdes.

Dessutom bytte Japans lagkapten Chiho Osawa tröja direkt efter de där två träningsmatcherna och ansluter till Luleå lagom till fredagens premiär borta mot Linköping.

Ska jag se några möjliga hot mot norrbottningarna så är det Linköping, HV71 och Djurgården.

Å andra sidan kan serien vara avgjord redan den här helgen då Luleå rivstartar och möter LHC på fredag, AIK på lördag och Djurgården på söndag.

Alla tippade på övre halvan i vinter och alla på bortais.

Tre segrar där och serien är så gott som avgjord.

Det är känslan i alla fall.

En brist på profiler

Men jag skulle ljuga om jag påstod att damligan SDHL känns stekhet så här inför nedslläppt. Dit är det fortfarande en bit.

Det har ju mest varit elände över svensk damhockey, sedan sedan den nästan förnedrande jumbofinalen mot hemmanationen Korea i OS i februari.

Jag tror att svensk damhockey fortfarande står och faller lite med landslaget.

I alla fall då vi talar intresse.

Damkronorna är loket som ska dra damhockeyn framåt, men på senare år har det varit SJ-klass över landslaget.

Det har mest stått stilla.

Det är även landslaget som skapar profilerna, men det har varit ovanligt tomt i skafferiet sedan de framgångsrika OS-turneringarna 2002 (OS-brons) och 2006 (sensationellt OS-silver).

Två mästerskap som skapade damstjärnor och hjältar som Kim Martin Hasson, Erika Holst och Maria Rooth. För att nämna några.

Nu bidrog istället misslyckandet i Sydkorea till att Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) drog in sina pengar och ännu fler seniorer slutade med hockeyn.

Martinsen en nytändning

Men idag det går det åtminstone åt rätt håll och de sista veckorna har det tänts ett visst hopp då Svenska Ishockeyförbundet och SHL gemensamt gått in med pengar för att täcka upp vad landslagstjejerna förlorar i arbetsinkomst när de är iväg på landslagsuppdrag.

Och Ylva Martinsen är ny som förbundskapten nu när det misslyckade experimentet med Leif Boork i båset är över. Bara det känns som en nytändning.

Men att många tjejer slutar alldeles för tidigt, är fortfarande ett av damhockeyns största problem.

Jag har full förståelse för det.

Jag har lika stor förståelse för alla importer. Det svenska tjejerna räcker inte till för att ensamma fylla de tio lagen i SDHL - i alla fall om ligan ska hålla en klass som lockar även utländska stjärnor och i förlängningen publiken.

Det tror jag är enda chansen att växa.

Att bjuda på kvalitet. På topphockey.

Att locka en publik som ännu inte finns, mer än i enstaka matcher.

Utvecklingen går åt rätt håll

SDHL har spelat två säsonger, sedan man bytte namn från Riksserien.

Första vintern 2016-17 ökade publiksnittet med 38 åskådare per match - från 141 till 179.

Och förra året växte snittet till 192. Det går i alla fall framåt.

Men samtliga tre säsonger är det detta Luleå som vunnit publikligan och dragit upp snittet.

Något måste hända, fler måste haka på.

Nu har CMore bestämt sig för att sända tolv SDHL-matcher i vinter.

Det skapar förutsättningar att växa, att bli något bra och attraktivt som lockar både mer publik och sponsorer.

Det är lätt att gnälla över att damerna får för lite uppmärksamhet, som en del gör.

Men uppmärksamhet är inget som kommer gratis.

Det är något man måste förtjäna.

Det känns ändå som det är på väg åt det hållet och jag slogs av proffsigheten från tränare och spelare under SDHL:s upptaktsmöte i måndags.

Det finns en växtkraft som inte ska underskattas. Trots allt.

LÄS VIDARE