Inbringat: 8 miljarder – kostnaden: 0 kronor
Sanningen bakom SHL:s jätteklipp vid affären med förbundet: ”Räddade svensk hockey”
Uppdaterad 2018-04-03 | Publicerad 2017-11-23
Åtta miljarder kronor.
Så mycket har SHL dragit in bara i tv-avtal sedan de år 2000 tog över förhandlingsrätten från Svenska Ishockeyförbundet.
Per Anders Örtendahl var den som ledde den framgångsrika förhandlingen för SHL:s sida och nu vill han se en förändring:
– Det är dags att se över och göra om den rättigheten nu, för i dag är det inte rättvist, säger Örtendahl.
Många anser att grunden till den klyfta som skapats inom svensk ishockey är beslutet av Svenska Ishockeyförbundet att överlämna förhandlingsrätten angående tv-avtal till SHL-organisationen.
Vi backar bandet drygt 18 år till våren 1999. Under hockey-VM i Lillehammer inleddes de första förhandlingarna till det som med facit på hand är den bästa förhandling SHL någonsin har genomfört.
Innan dess var det Ishockeyförbundet som drog in de centrala intäkterna till svensk hockey där hockeyallsvenskan och dåvarande elitserien var de hetaste ligorna.
Satt på dubbla stolar
SHL hade en delegation på plats i Norge med dess ordförande Per Anders Örtendahl, Frölundas ordförande Hans Andersson och Färjestads klubbdirektör Lars Glennert.
Just Örtendahl satt vid det här tillfället på två stolar. Han var dels ordförande i SHL, dels med i Ishockeyförbundets styrelse.
Ishockeyförbundet leddes på den här tiden av ordförande Rickard Fagerlund. Med i förhandlingen mot SHL var även Bo Tovland och Kjell Jönsson.
Sekreterare för förhandlingen var Hans Nyberg.
I Lillehammer hade parterna långa förhandlingsmöten, ofta till långt in på småtimmarna innan man till slut kom överens och skakade hand.
Ett så kallat inriktningsavtal slöts och ett år senare skrevs avtalet där SHL tog över rättighetsfrågan. Man fick därmed möjligheten att själva förhandla om alla kommersiella rättigheter för högsta serien. Förutom tv-avtal även sargreklam och loggor för alla isytor. Namnrättigheten för ligan kunde de också sälja, något som dock inte har skett. Däremot ett namnbyte från elitserien till SHL.
”Det räddade svensk hockey”
Bakgrunden till förhandlingen var att SHL-klubbarna överlag hade det otroligt tufft att få verksamheten att gå ihop. Klubbarna hade dåligt med pengar samtidigt som spelarlönerna efter Bosmandomen hade skjutit i höjden.
Situationen då är inte alls olik den allsvenska klubbar upplever i dag. Flera klubbar övervägde till och med att lägga ner sin verksamhet.
– Det avtalet är det bästa som har hänt ligan och jag vill påstå att det räddade svensk hockey. Jag hade aldrig kunnat förutspå en sådan här utveckling. Det är den mest framgångsrika förhandling jag har genomfört, säger Per Anders Örtendahl i dag.
1999 hade Ishockeyförbundet en kassa på runt 50 miljoner kronor efter ett par ekonomiskt lyckade VM-turneringar på hemmaplan, 1989 och 1995.
Slapp kompensera för landslagsuppdrag
Som kompensation till att SHL fick de kommersiella rättigheterna fick Ishockeyförbundet använda klubbarnas spelare till landslagsuppdrag.
SHL-klubbarna gick med på att stå för både lön och försäkring när deras spelare var iväg på landslagsuppdrag.
En bytesaffär där inga pengar egentligen ingick. På ett sätt kan man säga att SHL fick rättigheten för noll kronor.
Dessutom garanterade SHL-klubbarna att satsa på ungdomar och juniorer i sina organisationer.
Ett resultat av det var att J20 Elit startades.
Med facit på hand är det bara att hålla med Örtendahl om att det var en oerhört framgångsrik förhandling.
Det senaste tv-avtalet som gäller från och med nästa säsong och sex år framåt är värt 3,1 miljarder och enligt Sportbladets uträkningar har SHL, sedan de år 2000 tog över förhandlingsrätten, dragit in runt åtta miljarder kronor bara i tv-avtal.
Men nu, 17 år senare, tycker Per Anders Örtendahl att det är hög tid för en förändring i rättighetsfrågan:
– Det är dags att se över den rättighet som SHL har. Hockeykartan har ritats om och den ser inte alls som det gjorde år 2000 då SHL tog över rättighetsfrågan, säger Örtendahl och fortsätter:
– Jag säger inte att Svenska Ishockeyförbundet ska ta över, men man måste se över och göra om, för i dag blir det inte rättvist.
