Smärtan & smärtan

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-01-06

Enroth utslagen – Berglund spelade med svår ryggvärk

PARDUBICE. Det gjorde så ont.

Målvakten Jhonas Enroth låg ensam och utslagen i över en minut mitt i det kanadensiska guldjublet.

Centern Patrik Berglund stod med en värkande rygg.

– Det borde varit vi som fått stå där och jubla, säger båda.

Det kanadensiska segermålet kom som en chock för ett svenskt lag som glömt bort hur det känns att förlora.

Makalösa vändningar, kvitteringar och suddensegern i semin mot Ryssland hade gett dem känslan att vara oövervinnerliga.

Ett lag som inte ens var skakade av att ligga under med 0–2 efter två perioder i en JVM-final mot Kanada.

Men efter en ny fantastiskt upphämtning var marginalerna plötsligt på fel sida.

– Det här var mycket, mycket värre än förlusten mot Ryssland i semin i fjol, säger Jhonas Enroth.

– Det går inte ens att jämföra.

Fick mardrömsstart

Enroth fick en mardrömsstart i mål.

Först en puck som dansade ner längs hans vänstra stolpe och studsade in via honom själv.

Sedan en puck som han inte lyckades blockera och som Kanada utnyttjade blixtsnabbt för att slå in 2–0

i tom kasse.

– Första perioden var inte bra, men sedan spelar vi upp oss i den andra.

Besvikelsen var påtaglig hos alla svenskarna.

– Ja, jag tycker det kändes som vi var värda att vinna efter allt som hänt i den här turneringen, säger Mikael Backlund.

– Och så åker vi dit på ett sånt jäkla turmål.

Backlund är en av sex svenskar som kan vara med i JVM även nästa år.

Men då spelas JVM i Kanada och kanadensarna hade tio underåriga spelare i årets JVM-trupp, som alla är tillgängliga för en ny JVM-turneringen.

– Självklart vill jag vara med även nästa år, säger Backlund.

– Men det känns för tidigt att tänka på det nu. Det var i år vi skulle ha vunnit.

”Vi är att räkna med”

Robin Figren är en annan svensk hjälte, men han hade en mer samlad bild.

– Ja, jag tycker vi har gjort en jäkligt stark turnering och alla gubbar har jobbat röven av sig i varenda match. Vi har visat att svensk juniorhockey är att räkna med. Vi har visat vilka karaktärer som finns i det här laget. Tyvärr studsade inte pucken vår väg i finalen.

Det fanns gott om hjältar och även om de var slagna till slut, så är ett JVM-silver mer än de flesta svenska hockeyspelare fått uppleva som juniorer.

Även om smärtan över förlusten var det som syntes mest i spelarnas ansikten.

Patrik Berglund hade ont i ryggen efter en croschecking i semifinalen mot ryssarna, men lyckades ändå genomföra matchen.

– Det var bara att köra på och jag tyckte inte att det besvärade mig under matchen, säger han.

– Men så här efteråt gör det jäkligt ont.

Det var nog inte bara ryggen som värkte.