Ingen ligger sömnlös inför mötet med Graz

Leifby om CHL

avMarcus Leifby

Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN

Ni vet känslan.

Hymnen rullar, lagen kommer in, spelarna bröstar upp sig och tittar upp mot läktarna.

Stålkastarna skriker ut sitt ljus och man kan knappt sitta still för att känslan ”nu jävlar!” tar kommando i kroppen.

Den känslan, den känslan… infinner sig inte alls under Champions Hockey League.

De har en hymn, Champions Hockey League, och efter hymnen spelas nationalsånger.

Nationalsånger spelades alltid förr, i samband med viktiga ishockeymatcher i Sverige, men inte längre.

Men när Champions Hockey League spelar, spelas det nationalsånger.

Det är lag på det. 

Champions Hockey League sänds i Viasat och SVT, matcherna kläms in mitt i veckan nu när den svenska hockeysäsongen kommit igång, och ingen bryr sig särskilt mycket. 

CHL är lika själlöst som ett hyrsläp.

Hört messet

De som lever på ishockeyn kommer alltid hävda att turneringen är både rolig och viktig, men de som lever för ishockeyn bryr sig inte.

Det är ingen i Göteborg som ligger sömnlös inför mötet med Graz.

Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Djurgården mötte Mannheim i tisdags.

På Hovet har det ibland varit så dött att folk på plats har hört när vaktmästaren fått sms.

Publiken är skral men ibland ser det till och med okej ut i teve, eftersom publiken placeras på mitten av långsidan på motsatt sida kamerorna.

Så byggs en produkt.

Den relevanta ishockeyn för svenska ishockeysupportrar spelas i Sverige, mellan svenska lag, och det råder ingen direkt brist på matcher.

Tillgången på ishockey känns aningen större än efterfrågan, just nu, så det är inte konstigt att folk vänder CHL ryggen.

Ett tradigt måste

Jag har pratat med ett halvdussin spelare som tycker att CHL fungerar tidigt på försäsongen, till och med är lite trevlig precis när träningsmatcherna ska dra igång, men att den från september och framåt bara är ett otrevligt, tradigt måste.

Det går till och med rykten om att ett svensk lag, ett erkänt sådant, ska ha lagt sig i en match för några år sedan för att få slippa spela vidare i den här hitte-på-skapelsen.

Europeisk cupishockey är inget nytt fenomen, det har testat sedan 60-talet utan att få något ordentligt fäste. 

CSKA Moskva var dominanta i början, både Djurgården och Malmö vann en Europa-turnering på 90-talet efter järnridåns ras, och det som följde därefter finns det väl ingen människa som kommer ihåg idag. 

2014/2015 spelades CHL för första gången men det är knappast någon som minns det heller.

CHL har lite stålar att röra sig med, segerpremierna ökar för varje år, och snart räcker det att ta sig till semi för att inte gå back.

Följ reglerna

De som vinner Champions Hockey League säger att turneringen är viktig, de som inte vinner den säger ingenting alls.

Sammanslutningen SHL har ingått en ny sammanslutning (CHL) och där är reglerna stenhårda.

Manualer (jag har läst den) ska följas till punkt och pricka, CHL och rättighetsägaren bestämmer vilka ”element” som får kommersialiseras (flaskor, handdukar, osv), och lag som kvalificerar sig till cupen måste ställa upp, annars blir det böter.

Om ingen kommer frivilligt kan man ju alltid använda tvång?

Frågan är om Sveriges Television har tvingats dit också, då de köpt stora paket med vintersport av Infront som också ansvarar för CHL.

Härom kvällen visade de Skellefteå-Kärpät och det var väl inget fel på sändningen, förutom att allt kändes pådyvlat.

Jag får Royal League-vibbar av CHL.

Ni minns, fotbollsturneringen mellan de bästa lagen i Sverige, Norge och Danmark som ingen jäkel brydde sig om och som spelades i styv kuling och snöblandat regn på vintern.

Den lades ner så småningom, och CHL går nog samma öde till mötes.

Finns det 2019 någon som helst anledning att flyga runt två dussin ishockeylag kors och tvärs över Europa för att att spela ishockeymatcher ingen bryr sig om? 

Nej.


Foto: Jan Collsiöö / TT / / TT NYHETSBYRÅN
Valettas betong- och grusplan 1973.

KNÄPP PÅ

EM-kvalet börjar dra ihop sig och på lördag spelar Sverige bortamatch mot Malta. Det lär ju inte bli lika festligt som den där grusmatchen i november 1973, men man vår väl försöka hålla sig vaken ändå.

KNÄPP AV

24 av 55 lag går vidare till det utspridda EM-slutspelet nästa sommar, det är nästan svårare att missa EM än att ta sig dit. Det innebär en hel radda odramatiska kvalmatcher. C More visar alla, typ.