Spelarna om Iranregimen: ”Avskyr”

Uppdaterad 2015-03-30 | Publicerad 2015-03-29

Spelarna gör det Hamrén inte vågar: ”Måste säga vad vi tycker”

Erik Hamrén vägrade svara på frågan.

Men hans spelare har inga problem med att uttrycka vad de tycker om regimen i Iran.

– Det är något man avskyr, säger Erik Johansson.

Erik Hamrén vägrade i går på sin presskonferens att svara på hur han ser på mötet med Iran med tanke på den politik som landets regim för, där kvinnor förtrycks och politiska aktivister förföljs.

– Det är inte jag som sköter politiken i förbundet, det gör styrelsen. Jag tittar på det fotbollsmässiga och för mig känns det väldigt spännande att möta Iran, sa Hamrén.

Spelarna visste

Hans spelare har däremot inga problem att uttrycka sin åsikt i frågan.

– Klart det är förkastligt med det kvinnoförtryck som förekommer. Det tar man aktivt avstånd från, säger mittbacken Erik Johansson.

Det är viktigt att markera?

– Ja, absolut. Det är något man avskyr.

Spelarna hade förberetts av landslagsledningen på att frågorna om Irans regim skulle komma upp i dag i den mixade zonen inför träningen.

– Man har koll på det. Sedan är det upp till var och en vad man vill svara.

Alla spelarna som mötte pressen i dag uttryckte i princip samma sak:

– Jag tycker att det är riktigt, riktigt dåligt, säger Erkan Zengin.

Andreas Granqvist:

– Det är klart vi måste stå emot det och säga vad vi tycker. Jag tycker det är otroligt tråkigt att kvinnor 2015 inte kan gå och titta på fotboll i det landet och att de är förtryckta på det sättet. Det är otroligt tråkigt och det är viktig att vi står upp för det. Det är kul att de kommer hit och vi får spela mot Iran.

”En annan värld”

Isaac Kiese Thelin:

– Det är något som vi och jag tar avstånd i från. Så ska det inte vara.

På vilket sätt?

– Jag personligen tycker jag inte att det är rätt.

Vad tar du avstånd i från, att kvinnor inte får titta på fotboll live i Iran eller att politiska aktivister förföljs?

– Jag har inte all information men att man kränker kvinnor på det sättet och att man inte får säga riktigt vad man vill mot regimen.

I både Sverige och Frankrike, där du spelar, får kvinnor gå på fotboll. Hur skulle du se på att bo i ett land där de inte får följa nationalsporten?

– För mig är det en annan värld. Jag är van vid att alla har lika rättigheter. Kvinnor och ras och allt vad det är. Det känns konstigt.