Karlsson: Galan är inte tillräckligt viktig länge

Mattias Karlsson

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2019-02-11 | Publicerad 2019-02-09

helskärm

Fel, fel, fel.

Väldigt mycket fel.

Viktigast var i alla fall att Readly Express blev Årets Häst och Björn Goop blev Årets kusk.

Den totala resultatlistan nedan är till vissa delar helt fel.

Gå in här i stället för de egentliga vinnarna:

Karlsson: Blir kvällens överlägsna galakungar

I slutändan ordnade det i alla fall upp sig när Readly Express blev Årets Häst och Björn Goop blev Årets kusk.

Tilläggas ska också göras till att kategorierna Årets Häst, Årets kusk och Årets tränare nog var hårdare än någonsin.

Daniel Redén, Who’s Who och Conrads Rödluva var heller inte helt oförtjänta vinnare, de gjorde alla stortartade prestationer.

Det får jag erkänna, men de var inte mina val.

Readly Express som Årets äldre häst (98,5 procent av rösterna) och Emilia Leo (80 procent av rösterna) var däremot helt odiskutabla.

Två stora läger

Björn Goop och Örjan Kihlström är de två svenska superkuskarna.

Timo Nurmos och Daniel Redén är de två svenska supertränarna.

Och framförallt Readly Express och Propulsion är de de två svenska superhästarna.

Det var tre stenhårda dueller om priserna det förstod jag, även om jag inte tvekade i mina val.

Fituna-express och Proppen är i en klass helt för sig själva bland de svensktränade travhästarna.

Duellen har växt till en nivå i klass med Copiad-Zoogin, Järvsöfaks-Moe Odin och Rival Damkaer-Dream of Gold.

Fast med ännu bättre hästar.

Det är något vi ska ta vara på och njuta av.

Det är två av de största svensktränade hästarna genom tiderna.

”Mos av grabbarna”

Mer minnesvärt från galan:

Mest känslosam på scen var faktiskt tränaren Pari Aiko efter att Maharajah-kopian Who’s Who blivit Årets fyraåring: ”Ibland på söndagarna sätter jag på segern i Derbyt på tv och gråter en skvätt.”

Otroligt fina fuxan Conrads Rödluva slog grabbarna i kategorin Årets treåring och blev även Årets sto: ”Vi kommer att göra mos av grabbarna i år”, säger ägarmiljardären Bengt Ågerup.

Månprinsen A.M. blev Årets kallblod för femte gången, tränaren Gunnar Melander erkände på scen att han fortfarande har planer på att rycka skona på sin tolvåring.

Nicklas Westerholm fick Jim Fricks pris till en ung och lovande professionell travtränare – sonen Who’s Who och pappan Maharajah är ju kopior av varandra, men sonen Nicklas Westerholm och pappan Robert Bergh är ännu mer lika.

Björn Goop blev Årets kusk för sjätte gången och sa från scen: ”Segern i Prix d’Amerique är det mest lyckade lopp jag har gjort.”

På söndag är det två veckor sedan Prix d’Amerque och traditionsenligt det stora revanschloppet på Vincennes i Paris.

Prix de France är världens största medeldistanslopp med två miljoner kronor i förstapris.

För mig är det stenklart att Readly Express vinner från spår fem barfota över distansen med bilstart.

För mig gynnar förutsättningarna honom mer än de franska storstjärnorna Belina Josselyn och Bold Eagle.

Nu kan Readly Express dra på i ett högre tempo hela vägen.

Efter den fantastiska prestationen som trea i årets Prix d’Amerique har Readly Express tidigt på året kopplat greppet om att ta tredje raka Årets Häst-titeln.

Nu är det bara att lägga ner galan.

Årets Häst stod mellan Timo Nurmos Readly Express och Daniel Redéns Propulsion, Årets tränare stod mellan Timo Nurmos och och Daniel Redén.

Readly Express var självklar vinnare av Årets äldre häst – Daniel Redén, Timo Nurmos och Örjan Kihlström hade chansen till andra fina priser.

Ingen av Nurmos, Redén och Kihlström var med på Waterfront.

Må vara att de hade fullt godtagbara ursäkter och har viktigare saker att göra, det har jag full förståelse för.

Det är också väldigt fint när Daniel Redén smsar en bild till Sportbladet med honom, Conrads Rödluva och en champagneskål från stallet.

Men galan har längre inget intresse om huvudpersonerna inte är på plats och den inte betyder något.

Det måste ha känts väldigt konstigt för nominerade Jerry Riordan, Ulf Ohlson och Carl Johan Jepson som ändå dök upp trots att de egentligen hade chans på priserna.

Allt har sin tid.

Tack och hej.