Sebastian Kirppu viger sitt liv åt att rädda den sista naturskogen

Publicerad 2016-08-29

Det är skillnad på skog och skog. Det lärde sig skogsbiologen Sebastian Kirppu efter år av arbete för myndigheter och företag.

Sedan vigde han sitt liv åt att bevara naturskogen.

– I början tänker man att det finns skog överallt, säger han.

Naturintresset började tidigt för Sebastian Kirppu, 43. Men det var inte förrän han fick kunskap om skogens ekosystem som han kunde se skogen för alla träd. Han arbetade med att inventera skogens biologiska mångfald åt både skogsbolag och myndigheter och har i 20 år ägnat sin fritid åt att lära sig mer om skogen och dess hotade ekosystem.

– I början tänker man att det finns skog överallt. Men när man lär sig vad som är skog och vad som inte är skog och när man börjar förstå hur ekosystemet fungerar inser man att det saknas något i den planterade skogen. Den biologiska mångfald som finns i naturskogen existerar inte i den planterade skogen. Planterad skog borde faktiskt benämnas plantage eller virkesåker för det är just vad det är. Påståendet att dessa monokulturer av träd skulle vara skog är löjeväckande, säger Sebastian Kirppu.

– Jag insåg att det var två skilda världar. Ingen människa skulle kalla veteåkern för blomsteräng. Den stora mångfalden av gräs, blommor, bin, humlor, fjärilar och så vidare på ängen saknas i åkern.

Letar hotade djur- och växtarter

Sedan dess har han gjort det till sin livsuppgift att kämpa för att bevara den svenska naturskogen och dess ekosystem. Vid sidan av sitt vanliga arbete som skogsbiolog åker han runt och föreläser om skogens mångfald och konsekvenserna av att hugga ner de sista naturskogarna. På fritiden tar han bilen och åker runt för att granska om miljöcertifierade skogsbolag lever upp till sitt åtagande att inte hugga gamla naturskogar. Hittar han hotade djur- och växtarter som är beroende av skogens ekosystem uppmanar han bolagen att tänka om och ta sitt miljöarbete på större allvar.

Ett exempel på Sebastians engagemang för naturskogen är hans ideella arbete för att skydda Havsvalladalen, ett område på 1 500 hektar, som var hotat av avverkning men efter hans inventeringar stoppades avverkningsplanerna år 2003. I dag, 13 år senare, är Havsvalladalen planerat att bli naturreservat. Området är dessutom Värmlands största sammanhängande naturskogsområde.

Han är kritisk till skogsindustrin, som han menar, har fått definiera vad skog är.

– Vi har låtit skogsindustrin få styra vår gemensamma värdering av vad som är skog istället för att låta fakta och kunskap styra vad skog är, säger Sebastian.

Har en 1000-årig livscykel

Han menar att en vanlig missuppfattning är att trädets livscykel inte är längre än till den dag det är avverkningsmoget och kan ge ekonomisk förtjänst. I själva verket är trädens livscykel många hundra år; från planta till vuxet träd som blir ett gammalt träd som långsamt får dö och till slut falla omkull och förmultna till jord och näring till nästa generation träd. För en tall i Svealands och Norrlands barrskogar kan denna livscykel vara så lång som 1000 år.

– Det är grundfilosofin för att skogen ska fungera som ekosystem. Det vi gör i dag är att vi planterar träd och låter dem växa tills de är mogna att skörda och hugger sedan ned dem när de är 50-100 år gamla. Den ekonomiska livscykeln för ett träd är alltså något helt annat än den ekologiska. Då blir det tydligt att det skogsbruk vi bedriver idag inte är ekologiskt hållbart då det tar bort upp till nio tiondelar av tallens naturliga livscykel.

”Civilisationens räddning”

I dag finns omkring 10 procent av den gamla svenska naturskogen kvar. Bara fyra procent av den är skyddad genom naturreservat. Där finns den största biologiska mångfalden med arter som inte går att hitta på andra ställen och som är direkt beroende av de döda träden såväl stående som liggande på marken.

– Det är inte bara du, jag och samhället här och nu som ska leva av naturen på vår jord utan också kommande generationer och djur och växter. En planet med väl fungerande ekosystem är troligen civilisationens räddning inför pågående och kommande klimatförändringar, säger han.

Följ oss på Facebook!

Följ ämnen i artikeln