”Vi sitter på en fantastisk resurs men vi tar inte till vara på den”
Uppdaterad 2016-09-27 | Publicerad 2016-09-26
Thomas Johansson har räddat vilda laxar sedan 1987
Thomas kamp började när han köpte upp fiskerätter från de kommersiella fiskarna för att rädda den vilda laxen.
Nu vill han utveckla sportfisket för att skapa arbeten kring älvarna.
– Vi sitter på en fantastisk resurs och vi har förutsättningarna men vi har inte tagit till vara på den, säger Thomas Johansson.
När Thomas växte upp fanns det ingen lax eller öring i älven där han bodde.
Fiskbestånden hade slagits ut redan för 140 år sedan då en damm byggdes i älven nära mynningen. Dammen togs bort för snart 50 år sedan men bestånden av lax och öring kunde aldrig återhämtat sig.
Men 1987, när Thomas var 16 år gammal, hjälpte han till att återplantera lax och havsöring i Kågeälven. Det började ta fart och under åren märkte de en viss tillväxt i bestånden. Men så fort laxen och havsöringen började återhämta sig bestämde sig de kommersiella fiskarna för att börja fiska igen. Bestånden växte aldrig.
– När vi fick tillbaka våra fiskar började det helt plötsligt dyka upp intressenter på kusten som ville fiska på bestånden. Det var inge vidare tyckte vi som hade kämpat flera år och de äntligen började komma tillbaka, säger Thomas Johansson.
”Det blev en konflikt”
För över tio år sedan, efter att Thomas och en vän hade suttit och diskuterat problemet, gick de ett steg längre. Utmed kusten äger byarna själva fiskerätterna i vattnen och varje år på den så kallade majstämman auktioneras de ut. Thomas reste runt i byarna mellan Kågeälven och länsgränsen i norr och började köpa upp fiskerätter. Det började småskaligt. Thomas och hans vänner i fiskevårdsområdet i Kågeälven hade ont om pengar och kunde bara köpa de fiskerätter ingen ville ha.
– Från början fick vi bara de sämsta, säger han.
Arbete uppmärksammades i fisketidningarna och en insamling drogs igång. Mer pengar kom och de kunde köpa fler och bättre fiskerätter, men hans intresse av livskraftiga lax- och öringbestånd i älvarna kolliderade med de kommersiella fiskarnas intressen.
– De som fiskade kommersiellt fick någon som budade emot dem på aktionerna och det blev en konflikt mellan oss. Vi var beredda att betala för det här, säger han.
– Byarna fick in väldigt lite pengar för fiskerätterna, men sen vi kom in har priserna gått upp och det är pengar som går till byn. De är väldigt glada, säger Thomas.
Stöd WWF - Bli fadder - Stoppa”En otrolig resurs”
De vann den striden. När de började låg sju så kallade fasta fiskeredskap utmed kusten i området kring Kågeälvens mynning. Idag finns inga kvar. Och idag äger de fiskerätt i nästan alla vatten i området. Samtidigt har de kompenserat fiskare för att de inte ska fiska överhuvudtaget eller för att de inte ska använda lika många laxfällor som de har möjlighet till.
– Det är vår framgångssaga, säger han. Alla är nöjda och glada. Framförallt laxen.
Men historien slutar inte där. Konceptet spred sig till flera älvar som ville arbeta på samma sätt.
– 2010 träffades vi från olika älvdalar som var i samma situation och bildade ett nätverk. Det exploderade fullständigt och nära på alla vildlaxälvar längs Östersjökusten anslöt, från Mörrumsån i söder till Muonio och Lainioälven i norr. Vi började jobba med gemensam kraft. När vi var så många kunde vi även trycka på beslutsfattare mot en bättre förvaltning av de kvarvarande vilda lax och öringbestånden.
Ser positivt på framtiden
Fiskaktivismen som började utmed Västerbotten och Norrbottenkusten har nu mynnat ut i organisationen Östersjölaxälvar i Samverkan som arbetar för att stärka bestånden av vildlax och havsöring.
– År 2014 bildade Östersjölaxälvar i Samverkan en stiftelse tillsammans med WWF, Sportfiskarna, SLU och en rad andra starka krafter. Stiftelsen för Östersjölaxen samlar in pengar för åtgärder som främjar de vilda bestånden av Östersjölax och öring.
– Tack vare många engagerade och oerhört kompetenta personer har vi på bara några år bidragit till att vända situationen för Östersjöns vilda lax och öringbestånd. Jag ser positivt på framtiden, säger Thomas.
Inte lämplig som mat
Samtidigt vill de utveckla det lokala näringslivet och turismen.
– Starka fiskebestånd är en förutsättning för att kunna skapa arbetstillfällen i många glesbefolkade älvdalar. Det är en otrolig resurs,
säger Thomas.
Att östersjöfisk dessutom innehåller mycket gifter stärker argumentet för att utveckla en stark turistindustri istället för en fiskeindustri, menar han.
– De innehåller så mycket gifter att de inte är lämpliga som föda för människor. Kvinnor i fertil ålder och barn ska inte äta fet fisk från Östersjön mer än ett par gånger per år. Det är ytterligare en anledning att ta tillvara på den här resursen på ett hållbart sätt och göra det inom sportfiske där man fångar laxen, inte nödvändigtvis dödar den, säger han.
Han föreställer sig en framtid där svenskt sportfiske utvecklas till samma industri som i Skottland.
– I varje älv jobbar det 10-20 människor. Det är mitt drömscenario. När det kommer till potentialen i våra älvar har vi bara skrapat på ytan. Vi sitter på en fantastisk resurs och vi har förutsättningarna men vi har ännu inte tagit till vara på den, säger Thomas Johansson.