”Jag blir sur om jag inte får träna”
Publicerad 2015-12-17
Emily Vallins mål var att skapa en så naturlig livsstil att hon sedan inte skulle kunna tänka sig att gå tillbaka. Och såhär 100 dagar senare och -8,4 kilo lättare och hela 17 centimeter smalare kan hon inte det heller, säger hon.
Nu är dina 100 dagar över. Hur känns det?
– Bra, men även vemodigt. För nu försvinner ju dragkroken och då måste jag sätta upp nya mål för sig själv. För bara för att det är över betyder det ju inte att jag är färdig, däremot tror jag att det kommer att krävas mer viljestyrka. Men nej, jag ska inte ge upp för det.
Vilka funktioner har du tagit hjälp av i Viktklubb?
– Loggboken såklart och bloggen. Men även mer och mer Mötesplatsen. Sedan tycker jag om att man kan synka Viktklubbsappen med RunKeeper.
Och hur har du ätit under de här dagarna som har gått?
– De sista 25 dagarna övergick jag till 5:2-metoden och den har jag trivts skitbra med. Jag har kört mina fastedagar måndagar och onsdagar eller torsdagar och då bara rensat ut och hållit mig under 500 kalorier per dag. Oftast har det då blivit tomatsoppa, jag tror jag har provat alla märken! För 5 deciliter innehåller bara 300 kalorier. Och nu de allra sista dagarna har jag slopat alla kolhydrater och allt salt. Men nu kommer jag så småningom övergå till en mer allsidig kost, fast fortfarande köra med 5:2.
Och hur det gått med träningen?
– Tja eftersom jag har min dotter varannan vecka har jag fått pussla lite. Men mina barnfria veckor har jag kört måndag till torsdag och ibland även söndagar. Och mina barnveckor har jag bara kört tisdagar och torsdagar, och då BodyCombat. Jag har också provat löpning, Cardio walking och boxning ihop med en tjejkompis. Och det kommer jag garanterat fortsätta med, det har blivit någonting jag verkligen längtar till. Om jag har provat Mårtens pulsband? Nej, men det tror jag funkar bättre nu när jag har kommit igång lite mer.
Finns det något som har varit lättare än du trodde att det skulle vara?
– Att tycka att träning är roligt. Annars har jag alltid varit den som ställt mig själv frågan att "hur kan man tycka att det är roligt att träna, det är ju skitjobigt". Nu får jag abstinens och blir jag sur om jag inte får träna.
Och finns det tvärtom också någonting som har varit svårare?
– Avhållssamheten från att stoppa ner handen i godisskålen och att låta bli utekvällarna.
När du började var din strategi att föreslå promenader framför bubbel med kompisarna, hur har det gått?
– Inte alls knappt. Vi har bara varit ute och promenerat någon dag i veckan. För det är ju inte så att någon ringer och undrar om vi ska gå på gymmet på fredagskvällen. Så nej, jag har varit ute ungefär lika ofta som vanligt, däremot har jag inte ätit då som jag brukar göra utan hållit min kalorinivå på max 1300 kalorier eller 1500 med 5:2.
Och vad är planen nu?
– Innan hade jag ju ett tydligt mål: "Om 100 dagar kommer en uppföljning och den kommer att synas offentligt. Det har jag inte nu, men har fortfarande sju kilo som ska bort. Så när jag snart åker till Thailand kommer jag att ha med mina träningskläder och boxningshandskar. Då har jag ju ändå semester, så då har jag all tid i världen. Jag ska fan inte lägga på mig bara för att jag är ledig, liksom. Kanske får jag dela upp det i delmål, jag vill i alla fall gå ner två kilo till innan resan. Och de sista fem kan jag ta innan sommaren. Och självklart kommer jag fortsätta med Viktklubb, som det ser ut nu. För det är nog farligt att tro att man klarar sig själv och sedan står man där.