Kloka tips om den svåra konsten att åldras med värdighet

Britta Svenssons chica mamma vid 90 års ålder.

Hur ska man hantera att bli äldre? 

Är det bara att ånga på som vanligt, eller måste man ändra på vissa saker?

New York Times hälsokrönikör Jane Brody, 80, skriver om den svåra konsten att åldras med värdighet.

Alla har krämpor och problem som uppstått under åldrandet, säger hon.

”Hemligheten med att åldras framgångsrikt är att förstå vilka problemen är, och anpassa sig efter dem”. 

Efter sitt storslagna 80-årsfirande började hon ompröva saker i sin tillvaro.

Hon började med håret. De som slutade färga det under pandemin såg snygga ut, tyckte hon.

”I dag är jag också gråhårig, och jag älskar det”.

Hon har slutat med smink, och struntar i att täcka sina skrynkliga armar och ben på sommaren. Shorts och linne ska det vara.

”Skit i rynkorna. Jag är stolt över att ha dem”.

 

Hon vägrar vara försiktig på grund av potentiella katastrofer som andra varnar henne för. Hon går över stock och sten med hunden, för att stärka balans, benstyrka och självförtroende.

”Rädsla för att falla kan leda till att man faller för att man blir onödigt ängslig, tvekande och fokuserad på fötterna i stället för det som finns framför”.

Hon har slutat spela tennis och åka skridskor, och tar hjälp med det tyngsta trädgårdsarbetet.

”Men jag fortsätter cykla två mil flera gånger i veckan, om vädret är bra”.

Hon berättar att en vän som är 90+ nyligen tackade nej till en utlandsresa med orden ”jag kan inte längre nå upp till den aktivitetsnivå det innefattar”.

 

Åh, vad jag gillar det här handfasta sättet att både acceptera och hantera sitt åldrande. Att inte sticka huvudet i sanden, men ändå fortsätta utmana sig själv.

Jag har börjat fundera på en del av det som Jane Brody tar upp. Det är svårt att vara sann mot sig själv och inte hela tiden jämföra sig med andra.

Efter att pandemin avbröt allt resande har jag börjat fundera på om det inte egentligen var ganska skönt. Men om man inte gör det nu, när man är någorlunda fräsch, blir det kanske aldrig av. Fortsätta resa eller inte?

Jag har börjat köpa rut-hjälp med fönsterputsning och trädgårdsarbete. Och så tränar jag benstyrka och balans med Sofia, för historierna om jämnåriga som ramlar är inte kul.

 

Det är viktigt att sköta sitt utseende när man blir äldre. Det tar allt längre tid att se acceptabel ut. Men jag har min ständigt chica mamma som förebild.

Även om garderoben är proppfull får man förnya den ibland. En modern jacka kan få en 60-plussare att se tio år yngre ut.

Glömskan är ett gissel. Jag har skaffat en kalender där jag skriver upp vad jag har gjort varje dag. När jag ska träffa folk kollar jag i den så jag vet vad jag sysslat med de senaste veckorna, vilka tv-serier jag sett och vilka böcker jag läst. 

Annars är huvudet helt blankt när någon frågar om det.

En sak som jag tycker är viktig som äldre är att vara snäll. Det är inte alltid man lyckas med det, men det är värt att försöka. Som Brody uttrycker det:

”Jag strävar efter att säga något smickrande eller uppmuntrande till en främling varje dag”. 

 


Kolumnisten Steven Petrow använder sina föräldrar som varnande exempel i sin bok ”Dumma saker jag inte ska göra när jag blir gammal” när han säger att bästa sättet att förbli självständig är att inse vad man behöver hjälp med.
Han skriver att man inte ska vägra skaffa hörapparat, inkontinensskydd och rollator. De problem med kommunikation, lakanstvätt och fallolyckor det leder till är värre än skammen att använda dessa hjälpmedel.
Petrow inskärper också att man ska sköta kroppen och hygienen så att man luktar gott, ser trevlig ut och människor vill sitta nära. Och så ska man sluta köra bil när någon säger till en att det är dags.

Följ ämnen i artikeln