Finkan eller comeback nästa för Netanyahu
Benjamin Netanyahu är inte längre Israels premiärminister och en epok har därmed gått i graven.
Frågan är dock om det är för gott. Den nya regeringen är en extremt bräcklig konstruktion med åtta partier som tycker olika om det mesta.
Trots att han nu är borta från makten handlar eftersnacket väldigt mycket om vad som ska hända med 71-årige Benjamin Netanyahu som suttit 15 år som premiärminister vara de sista tolv i rad. Därmed var han den längst sittande ledaren i Israels historia.
Maktövertagandet skedde fredligt men med många bittra ord på vägen. Netanyahu anklagar den nya regeringen för valfusk och bedrägeri och hävdar att ärkefienden Iran jublar över skiftet.
Han visade att han inte har några planer på att leda en ansvarsfull opposition utan snarare sabotera så mycket det går.
Under hela sitt installationstal häcklades nye premiärministern Naftali Bennett med burop och skrik från oppositionen. Talmannen lät kasta ut fyra ledamöter. Scener ovärdiga det som brukar kallas Mellanösterns enda verkliga demokrati.
Netanyahu är oerhört bitter över att det är hans gamla kompisar som lett attacken mot honom. Bennett har varit minister i Netanyahus regering. Detsamma gäller Benny Ganz och flera av de andra som nu får ledande roller.
Netanyahu har tre korruptionsåtal hängande över sig. Rättegång pågår redan. I och med maktskiftet så minskar hans chanser drastiskt att parlamentet ska ge honom immunitet. Befinns han skyldig kan det bli ett långt fängelsestraff. I så fall lär hans politiska karriär vara över.
Men rättsprocessen kommer att ta tid och det är nästan garanterat att Netanyahu överklagar ifall han skulle bli fälld. Om Netanyahu tvingas krypa in i finkan ligger det först några år fram i tiden.
Rakbladstunn majoritet
Tills dess kan mycket hända i israelisk politik.
Särskilt som den nya regeringen under högernationalisten Bennett, mittenpolitikern Yair Lapid tar över efter två år, består av åtta partier som omfattar hela den politiska skalan från vänster till höger och dessutom ett islamistiskt parti. Det är första gången ett arabiskt-israeliskt parti sitter i regeringen.
Deras maktbas är rakbladstunn med bara en rösts övervikt i Knesset, det israeliska parlamentet.
Den enda gemensamma nämnaren är egentligen den starka viljan att bli av med Netanyahu, korruptionen i politiken och det höga tonläget som präglat dennes sista år vid makten.
Den politiska oenigheten gör att den nya regeringen tvingas strunta i en rad viktiga frågor, som exempelvis hur Israels konflikt med palestinierna ska lösas.
Landet har precis genomlidit ännu ett krig med Hamas i Gaza men den nya regeringen kommer att låtsas som att frågan inte existerar. Helt enkelt för att man har så totalt olika uppfattningar.
Bennett vägrar acceptera en palestinsk stat på den ockuperade Västbanken. Han motsätter sig också utökade rättigheter för palestinierna men säger ja till fortsatta judiska bosättningar.
Biden välkomna skifte
Det islamistiska partiet Raam har gått med i regeringen med förhoppningen att förbättra förhållandena för den palestinska befolkningen. Andra partier i koalitionen vill se en palestinsk stat.
Ingen lätt ekvation att få ihop.
Så istället för att ta itu med den fråga som omvärlden helst av allt vill att Israel ska lösa fokuserar den nya regeringen istället på plånboksfrågor som att få igång ekonomin igen efter pandemin. Och försöka ha en enande inverkan på landet.
Men palestinafrågan kommer inte att försvinna. Saker kommer att hända som tvingar regeringen att agera och då är det risk att den spricker.
Om han fortfarande är en fri man i det läget kommer Benjamin Netanyahu stå där beredd att ta över. Som ledare för Likud representerar han fortfarande det största partiet i Knesset.
Beroende på hur väl den nya regeringen lyckas kan ett nyval längre fram mycket väl sluta med att Netanyahu gör comeback.
Även omvärlden är trötta på Netnayahu. Därför välkomnas allmänt den nya regeringen. Inte minst av USA:s president Joe Biden.
Men förväntningarna på dess förmåga och överlevnad är lågt ställda.