Efter Anders Tegnell finns ingen återvändo

”Kentucky Fried Äldrevård” är inte framtiden

Uppdaterad 2021-04-20 | Publicerad 2021-02-20

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ingen väg tillbaka. Gustav Lloyd Agerblad, 32, tatuerar in ett porträtt av statsepidemiologen Anders Tegnell

Vi är ett folk utan backspeglar.

Så Sveriges nationalsång måste handla om någon annan. Det skär sig när världens modernaste land samfällt stämmer upp i "Du gamla, du fria...".

Vadå "gamla"?

Kanske är det därför ingen kan texten.

I Sverige duger förra årets Ikea-katalog till öppna spisen. Tillsammans med fjolårets politiska debatter. Nyproduktion ska det vara, ljust och fräscht.

När farsoten slog till skrapades dagspolitikens yta bort. I TV spände kungen ögonen i oss och statsministern höll tal om döden.

Coop dånade högtalarna inte om billiga varor utan "Håll avstånd, tillsammans bekämpar vi smittan".

Vi har gjort en oerhörd resa tillsammans. Från Årets julklapp 2019: ett mobildagis. En låda att lägga telefonen i så att den inte ska störa vid matbordet.

Till Årets julklapp 2020: ett stormkök.

Ett år efter att vi stod i kassakön med vårt toapapper börjar ljuset i tunneln äntligen bli starkare. En halv miljon har fått första sprutan och smittan på äldreboenden går ner.

Vetenskapen kommer att vinna.

Men livet kommer inte att återgå till det vanliga efter Anders Tegnell. Det finns ingen väg tillbaka.

Frågan om att byta nationalsång kommer upp då och då, just för att den skaver.

Ted Ströms Vintersaga brukar nämnas.

"Det är då som det stora vemodet rullar in".

Vemod är svenskt.

Eller Öppna landskap av Ulf Lundell.

"Jag trivs bäst när dagen bräcker, när fälten fylls av ljus
När tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus".

Avstånd är också väldigt svenskt, eller "social distansering" som man säger i dag. Ett av dessa otympliga nya begrepp som växer i munnen, som kall gröt.

Under det senaste året har media i andra länder, ofta vänstertidningar, tyckt att vi är helt dumma i huvudet.

Delvis har de nog blivit lurade av medveten desinformation, avslöjandet om den dolda aktivistgruppen på Facebook tyder på det. Många tror uppenbarligen att vardagen här har fortsatt som innan pandemin. Men vi är nog även ganska konstiga.

Är svensken människa? (Norstedts 2006) som Henrik Berggren och Lars Trägårdh formulerade frågan.

Det är vi nog, men oavsett hur man mäter värderingar sticker vi ut. Vi är extremt sekulära och individualister ut i fingerspetsarna. Samtidigt har vi drivit välfärdsstaten och jämlikheten längre än de flesta. Ett starkt jag och ett starkt vi på samma gång.

Hur går det ihop?

Berggren och Trägårdh spårar den moraliska ekonomin till det historia uppbrottet från familjen, från byn och de små gemenskaperna. Välfärdsstaten blev ett i grunden individualistiskt projekt, en fråga om frigörelse.

Att vi har en feministisk regering och att Stockholms Prideparad lockar en halv miljon människor är ingen slump. Att vi har tackat nej till en mer auktoritär väg för att hantera corona är det nog inte heller. Och även om Sveriges strategi med frihet under ansvar kanske sticker i ögonen verkar vi inte ha lyckats sämre än de flesta andra västländer.

Om lockdown, munskydd överallt och stängda skolor skulle ha varit en universallösning borde det ha märkts vid det här laget.

Men även om Berggren och Trägårdh spårar rötterna till Sveriges "statsindividualism" i den djupa historien är själva institutionerna av nyare datum.

Under andra världskriget hade Sverige en samlingsregering som förvaltade landet, men inte mycket mer. Så vid sidan av regeringsarbetet jobbade därför arbetarrörelsens organisationer intensivt med att ta fram en politik för tiden efter kriget. Man såg ljuset i tunneln och ville vara förberedda.

Arbetsgruppen leddes av finansminister Ernst Wigforss och resultatet blev det så kallade efterkrigsprogrammet i 27 punkter.

Näringslivet var måttligt förtjust över radikala tankar kring demokratisering i arbetslivet och socialisering av vissa branscher.

Men Arbetarrörelsens efterkrigsprogram lade grunden för den mest framgångsrika samhällsmodellen i världen med hög tillväxt, utbyggd välfärdsstat, hög sysselsättning, ökad jämlikhet, högre reallöner och världsledande industri.

När Stefan Löfven talar om "Det starka samhället" är det eko från dessa så kallade "rekordår".

Var finns motsvarande 27 punkter idag – ett "Arbetarrörelsens efterkrisprogram"?

För handen på hjärtat, kan någon just nu svara på vad arbetarrörelsen vill när vi har slutat hålla två meters lucka?

Konkreta reformer är politikens kommandohöjder. Det visste Ernst Wigforss på 1940-talet och så är det idag, Samhällen byggs av utredare, inte av pressekreterare.

Aftonbladets ledarsida är inte Ernst Wigforss men vi tänkte ändå lite systematiskt bidra med tankar om tiden efter corona. I en serie artiklar under rubriken Ingen väg tillbaka kommer vi att blicka framåt på jakt efter idéerna bortom dagspolitiken. Kloka tankar finns, i LO:s jämlikhetsutredning, i regeringens jämlikhetskommission och i föreningen Reformisternas många skrifter. Men hur får vi det att hända?

Vi vill föra det samtalet tillsammans med er läsare, i chattar och öppna diskussioner. Och vi tänker fortsätta tills krisen är över.

Sverige är på toppen av den högervåg som startade efter vänsterns 1968. Beväpnade med idéer om valfrihet och att marknad alltid är bättre än demokrati slog dåtidens unga borgerlighet sönder Erlanders starka samhälle. Deras vision var att Sverige skulle bli ett land i mängden och sluta sticka ut.

Olof Palme kallade privata förskolor för "Kentucky Fried Children" och varnade för det två-tredjedelssamhälle som skulle bli resultatet.

Han fick rätt.

Men coronakrisen har visat hur svagt marknadssamhället faktiskt blev. Hur ojämlikheten blev lika dödlig som smittan. Hur en sönderrationaliserad äldreomsorg och en beredskap som bokstavligen bränts upp inte klarade uppgiften. Vi fick inte bara "Kentucky Fried Children" utan även "Kentucky Fried Äldrevård" och "Kentucky Fried Totalförsvar".

Det gick som det gick, och nu ropar även nyliberalismens profeter på staten.

Men vilka reformer ska stå på vårt efterkrisprogram? Var ligger vänsterns kommandohöjder? Vi vet inte än, men en vänstervåg startar inte av sig själv.

Så, vill du vara med?

***

Chatta med Anders Lindberg. Chatten öppnar 09:00 men du kan ställa dina frågor reda nu

Denna chatt är stängd.

  • Anders Lindberg
    21 feb 2021

    Tack för dagens chatt ☀️

  • 21 feb 2021

    Lägg också pengar på att förbättra pensionssystemet. Så kallade arvsvinster från högre pensionsålder kommer inte att räcka. Bättre pensioner är bra för hela samhället.

    Göran

    Jag håller med, hela pensionssystemet är ju underfinansierat idag. Det är en väldigt tragisk utveckling.

    Anders Lindberg
  • 21 feb 2021

    Hej Aftonbladet!

    Ni borde kanske göra motsvarande chat för oss unga, på de ungas kanaler. Vi har inte ert språk, vet inte vad de ord ni använder betyder, det är inget vi lärt oss i skolan fast vi snart går ut. Vi är ser inte att framtiden tillhör oss.

    Alva

    En bra idé, var skulle vi ha den tänker du?

    Anders Lindberg
  • 21 feb 2021

    Tar mig friheten att kommentera ditt svar om Peter Eriksson. Om han tycker att det var bättre för Mp förr, har han ju rätt! De jobbar ju för fullt på att regera sig till döds!

    Bertil Wallgren

    En invändning mot hans historieskrivning är möjligen att han ju misslyckades med att komma in i regeringen eftersom de förlorade valen på hans tid.

    Men visst, MP har rejäla utmaningar.

    Jag tycker ju de ska ta hem sina framgångar i klimatpolitiken och bli ett mer renodlat klimat och miljöparti. Det är vår tids största fråga så de borde kunna ha framgångar då.

    Anders Lindberg
  • 21 feb 2021

    Varför har energifrågan blivit så politiserad?

    Paradoxen med högerpartier som vill ha planekonomi är konstig.

    Hans

    Ja, det är väldigt konstigt alltihop.

    Marknaden vill inte bygga kärnkraft och den nya reaktorn i Finland är snart världens tredje dyraste byggnad.

    Min gissning är att M inte har någon klimatpolitik och att detta är en avledande manöver.

    Anders Lindberg

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.