Test: Nissan 370Z Nismo

Snygg, stark och snabb

Nissans doldis 370Z har fått nya kläder, starkare motor och vässat chassi. Kostymen kallas Nismo och ska ge användarvänlig högprestanda.

Har japanerna lyckats? Vi drog till Tyskland för att ta reda på saken.

– Flytta på dig, du är för långsam!

Hastighetsmätaren passerar 150 km/tim i en rasande fart. Varvtals­varnaren blinkar till i ­periferin. In med nästa växel. Mätaren närmar sig 180, går förbi 190 och accelerationen är fortfarande stark, för oss. Den svarta BMW 5-serien med dubbla avgasutblås framför har det betydligt tyngre. Vi är klart snabbare och tvingas gång på gång släppa gasen. Det här handlar om prestige, för även om högerfilen är tom har han bestämt sig. Någon Nissan ska minsann inte få komma förbi.

Inget spel för galleriet

Den 370Z vi kör i dag är den andra Nissan-modellen att föräras den sportiga Nismo-skruden. Först ut var högbygget Juke som debuterade tidigare i våras. Mest spel för galleriet, löd kollega Collins utlåtande. Nu är det däremot andra bullar. I Nismo-kostym har den redan rappa sportbilen 370Z fått sitt chassi styvare, fjädring hårdare och motorn starkare.

När 370Z lanserades 2009 var det som uppföljare till Nissan 350Z som i sin tur enkelt kan beskrivas som den moderna tidens svar på Datsuns klassiska Z-modeller. I 370Z sitter en V6:a på 3,7 liter som i Nismo-versionen levererar 344 hästkrafter. 13 fler än i vanliga 370Z.

Motorn mullrar dovt

När vi tråcklat oss in i den kompakta kupén försöker vi hitta en någorlunda sittställning. Det går dock sådär då Nissan envisas med att bara göra ratten justerbar i höjdled, inte längsled. ­Dessutom har en väl tilltagen bakvinge effektivt tagit bort merparten av den lilla bakåtsikt som fanns tidigare. Nåväl, det är trots allt en sportbil. Motorn startas med ett knapptryck – men det är inget ettrigt motorljud. Snarare ett dovt, ofiltrerat muller som sipprar ut från de två ordentliga avgasutblåsen. Sexväxlad manuell låda är enda alternativet till Nismo-versionen. I med ettans växel och vi drar iväg. Växellådan har en köttig och mekanisk känsla. Det krävs bestämda tag att skifta växel, men det ger också en härligt rå upplevelse. Motorns generösa vridmoment på 371 newtonmeter gör stadstrafiken enkel och vi når strax den höga hastighetens himmelrike – autobahn. 

Tidigare erfarenheter säger att 370Z är en bil med närmast olidligt högt ljud från däck och väg under vanlig färd, men just i dag imponerar vår Nismo-version på den punkten, trots tämligen grov tysk asfalt. I 120 km/tim kan min norska kollega och jag fortfarande prata i normal samtalston. Hur den står sig på svensk asfalt är oklart och innan vi har fått det testat lägger vi in en liten brasklapp.

Tydlig hierarki på vägen

Plötsligt öppnar sig vägen och farten blir obegränsad. Nu är det inte tyst i kupén längre. Ljud­nivån blir snabbt högre och V6:an varvar nästan 7 000 varv per minut. Ändå når vi de maximala 344 hästkrafterna först 400 varv per minut senare. En röd lampa blinkar till i instrumenteringen när det är dags att växla upp. Hastighetsmätarens acceleration har visserligen avtagit lite, men fortfarande rör den sig uppåt. 220, 230 och till sist hinner jag skymta 244 km/tim innan vi ännu en gång kommer i kapp den där svarta BMW:n. Även om vi inte hinner nå den utlovande maxhastigheten på 250 km/tim verkar den fullt nåbar. Men så hamnar vi här, bakom bilen som vägrar flytta sig.

Livet med japansk sportbil på tyska autobahn är långt ifrån smärtfritt. Här är hierarkin tydlig och i den tyske bilägarens ögon står vi inte direkt högt i rang. Kanske det sammanfattar hela 370Z-konceptet, för trots att Nismo-versionen fått omstöpt front, bak och en fet spoiler på bakluckan är det i mångas ögon fortfarande en Nissan. Men betraktarna vet inte om den härligt tunga och direkta styrningen, precis som de inte vet om att mittmotorn balanserar bilen perfekt och ger ett fenomenalt grepp ut ur kurvor. Det är synd. För i mina ögon har Nismo-versionen gjort 370Z mycket gott. Den har blivit snyggare, snabbare och roligare.

Vaknar vid höga varv

När vi svänger av ­autobahn in på mindre vägar lättar ­trafiken och vi får ett par härliga ­hårnålskurvor helt för oss själva. Bakdäcken suger tag i asfalten och greppet ut ur kurvorna är grymt bra. Kraften från motorn kommer som i en klassisk sugmotor. Det krävs höga varvtal för att den ska vakna, men tyvärr saknas den där lilla spetsen vid effekttoppen. Motorljudet är dovt och inte alls lika skönsjungande som exempelvis Porsches boxer­sexor, men å andra sidan levererar 370Z Nismo en mer bastant känsla än sin tyske konkurrent. Med sin stabila gång och gedigna tyngd i både styrning, drivlina och chassi är 370Z Nismo en blandning mellan sportbil och GT.

Tyngden i växellådan kräver en viss tillvänjning och gör ibland körningen lite ryckig. Vid nedväxling känner däremot lådan själv av vilken växel du är på väg att lägga i och ger per automatik mellangas för att mildra plötslig motorbroms. Smart och välljudande.

Mycket pengar för en Nissan

Nackdelen med Nismo-­paketet är prislappen. Några svenska priser är i dagsläget inte klara. I Tyskland blir priset för Nismo-­versionen 12 000 euro, cirka 100 000 kronor, dyrare än den allra billigaste basversionen. Om samma sak gäller i Sverige (vilket inte är bekräftat) blir det runda slängar runt 590 000 kronor för 370Z Nismo. Visserligen är den så fullutrustad som det bara går, men det är fortfarande mycket pengar. För en Nissan. Kanske är det så att personerna som köper dessa bilar hellre lägger pengarna på ett Porsche-emblem. Men då går de miste om denna lightversion av storebror GT-R. Men den kostar å andra sidan bara 300 000 kronor mer, kanske läge att spara ihop de pengarna för att sen köra ifrån allt och alla. Det om något är värt att tänka på.

Erik Gustafsson