Saab-cabben - en säker dröm

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2005-07-17

9-3 läsarnas mest älskade "folk-cabriolet"

Saab klår Mercedes SLK och BMW Z4 i cabklassen under 400000 kronor - rejält.

Kanske för att den är svensk? Eller snygg? Rymlig? Säker?

Allt detta stämmer in på Saab 9-3 Cabriolet, som säljer överraskande bra i hela världen - speciellt i USA. Det svenska tilltalar tydligen överallt, och dessutom ger den mycket för pengarna när man jämför (trots att den kostar nästan 130000 kronor mer än sedanen).

9-3 Cabriolet rymmer fyra vuxna med godtagbar komfort även i baksätet, och bagagevolymen är riktigt hygglig för en cab. Den finns med tre olika motoreffekter: 150, 175 och 210 hästkrafter. Samtliga är turbomatade och ger goda prestanda och samtidigt rimlig förbrukning.

När den nya generationen 9-3 Cab kom hösten 2003 fick den lysande recensioner i fackpressen, bland annat för inspirerande och säkra köregenskaper och samtidigt fin komfort. Suffletten, som fälls elektriskt på 20 sekunder, är absolut tät och så välisolerad att Saabcabben fungerar utmärkt även på vintern.

Karossen är extremt vridstyv och känns solid och skrammelfri även på dålig väg. Styvheten bidrar också till de lovordade vägegenskaperna.

Bara hälften av karossplåtarna är gemensamma med sedanen, och Saab har skapat en cabriolet med extremt kraftig kaross, uppbyggd av fler sorters höghållfast stål. Vindrutestolparna och vindrutans överram fungerar som rundslagningsskydd och klarar 3,5 ton - drygt dubbelt så mycket som bilens vikt. Dessutom finns två kraftiga stålbågar, dolda bakom baksätet, vilka fälls ut blixtsnabbt om bilen hotar att välta. Saab 9-3 Cab fick fem stjärnor i Euro Ncaps krocktest. Sidokrockprovet gav full poäng och även i det frivilliga, mycket tuffa stolpkrockprovet fick den godkänt, tack vare sidokrockkuddar som skyddar både överkroppen och huvudet.

Den byggs inte i Trollhättan om ni trodde det - utan i Graz i Österrike.

Saab 9-3 Cabriolet 2,0t

FOLKCABBAR

Finalernas final:

Läs mer om populäraste bilarna i varje klass:

Björn Bergman (bil@aftonbladet.se)

Följ ämnen i artikeln