Levande bilhistoria på Argentinas vägar

Gatorna är fulla av klassiska bilar som rullar än idag

Cordoba, Argentina Argentina är ett levande bilmuseum. Sätt dig på en gatuservering, beställ in en öl, eller nationaldrycken Coca con Fernet, och njut av alla tänkbara, och otänkbara fordon.

Där kommer en Jeep Gladiator och en Riley Argenta, båda från 1965, och båda i grymt bruksskick. En fin Renault Torino och en hel hög Ford Falcon. Men just Falcon väcker dubbla känslor. Den var favorit hos militärjuntans dödspatruller.

Folkabubblan var det första riktigt allvarliga utländska hotet mot den nordamerikanska bilindustrin. Unga, studenter och intellektuella, ”alla” skulle ha en Bubbla.

Ford svarade först. Med kompaktbilen Falcon. Sen kom Chrysler med Valiant, Dogde med Dart och GM, stackars GM, med svansmotorförsedda katastrofen Chevrolet Corvair. Och lilla AMC med Rambler.

Outslitlig Ford Falcon

På de flesta håll i världen är de här 1960-talsbilarna borta sen länge. Men Argentina är ett undantag. Och just Ford Falcon av alla bilar hör till de vanligare modellerna på gatorna. Men så monterades den också i Argentina i hela 30 år, samma bil från 1962 till 1991, med bara små, små förändringar.

Bilen är i princip outslitlig. En ny dörr, en repstump för att stänga bakluckan, en skvätt färg och den rullar många år till.

Ändå har Falcon ett solkat rykte. För grönmålade Ford Falcon var hemliga polisens bil under militärdiktaturen på 1970-talet.

Det var i den bilen polisens dödspatruller kom farande för att kidnappa, tortera eller mörda motståndare till juntan.

Lika vanlig som Falcon är, lika ovanlig är Renault Torino.

Bilen byggdes av IKA (Industrie Kaiser Argentina) från slutet av 1960-talet till början av 1980-talet. Den är ritad av Pininfarina och baserad på AMC

Rambler. Från början hette bilen bara Torino men Renault köpte företaget och satte på sin logga.

IKA försökte även få licens att bygga Volvo, men den affären blev det inget av.

Få har råd att köpa ny bil

En annan Argentina-unik 1960-talsmodell är pickupen Riley 1500. Den byggdes av en argentinsk kylskåpstillverkare som lyckats få licensrätten av brittiska BMC.

Företaget, Siam Di Tella, byggde ett helt gäng olika modeller av BMC:s mellanklassare, sådana som också tillverkades i England, men pickupen konstruerades i Argentina och fick namnet Argenta. Riley Coupé var en annan läckerbit. Och även här var det gamle Pininfarina som höll i ritstiftet.

Vanligaste taxibilen är Peugeot 504 som byggdes i Argentina ända fram mot slutet av 1990-talet. ”Det har aldrig byggts en bättre taxibil”, säger José. Kanske var det bättre förr.

För fyrtio år sedan blomstrade Argentinas ekonomi och hårda importtullar gjorde att många bilar byggdes på licens inom landet. I dag är det sämre tider. Få har råd att köpa en ny bil men desto fler försöker hålla liv i sina gamla. Därför är gatorna fulla av bilar – i olika stadier av förfall – från sent 1950-tal och framåt.

Och att driva en bilskrot verkar vara dödfött. Lika enfaldigt som att öppna ett bilmuseum.

Robert Collin