ASX ska bli en succé – med Toyotatänk

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-24

Provkörning: Mitsubishi satsar på storsälj – genom att vara lagom bra

Mitsubishi för en förvisso växande, men också anonym tillvaro i Sverige.

Det ska det bli ändring på genom nya crossover-modellen ASX.

Receptet? Göra som Toyota.

Vi återkommer till Toyota-kopierandet. Först klarar vi ut vad ASX egentligen är, nämligen en liten stadsjeep i Golfklassen – den klass som växer snabbast och numer är störst i Sverige.

I lavinen av högbyggda bilar, som Nissan Qashqai, VW Tiguan, Ford Kuga, Golf plus, Hyundai iX35 och många andra vill nu alltså Mitsubishi slå sig in med sitt lillasyskon till Outlander.

I en redan välmatad klass är detta förstås ingen lätt uppgift, är man dessutom en mindre aktör på marknaden blir det knappast lättare. Men Mitsubishi tror på sin produkt, och efter denna den första provkörningen undrar jag om de inte faktiskt har en chans.

Tråkigt – med säljande

För det är här kikandet på Toyota kommer in. Toyota tog sig från ingenstans till världens största biltillverkare (i alla fall före problemen i USA), inte genom att bygga de häftigaste, coolaste eller snabbaste bilarna. Utan genom att sikta brett och erbjuda ett tryggt bilägande. Inte sällan har det sammanfattats som tråkigt – men det säljer.

Efter några mil i ett sommarfagert syduppland känns grundtanken igen i ASX; gör inte bort dig på någon punkt, stöt inte bort någon potentiell kund genom att sticka ut för mycket men ge ändå tillräckligt mycket känsla för att locka till köp.

Precis så är ASX. Bland konkurrenterna jag har kört är den inte i det absoluta toppskiktet, men också långt från botten. Det är en trevlig vardagsbil för den som praktiskt och komfortabelt vill ta sig från A till B.

Fräsch utan att stöta

Utseendemässigt är bilarna i den här klassen ganska lika, där någon sticker ut lite mer, andra lite mindre. ASX tillhör mittenskiktet. Den ser fräsch ut, men kommer inte stöta bort någon som inte gillar allt för mycket detaljer. Rent och snyggt, kort sagt.

Detsamma gäller inredningen. Också här är det städat och snygg. Man kunde kanske ha önskat lite bättre känsla i materialen, men det är inte störande.

Baksätet är däremot ingen höjdare. Förvisso ganska gott om utrymme för ben och fötter, men ryggstödets kyrkbänkslika vinkel lär knappast vara komfortabelt under längre resor. Och när vi ändå är inne på utrymme måste vi ta upp framsätet också. Med det dyraste tillvalspaketet, som satt i våra testbilar, ingår ett panoramatak i glas. Snyggt, om man gillar det, men också skrymmande. De två-tre centimeter det stjäl i takhöjd runt kanterna av glaset gör att jag med mina 188 cm ständigt slår i med huvudet. Inte alls bra.

Kort dyna

Körställningen i bilen är bra, men jag kunde ha önskat lite längre dyna på stolen. Lårstödet för oss lite längre är inte bra.

Så till själva körningen. Storsäljaren bland motorerna kommer med all sannolikhet bli den tvåhjulsdrivna dieseln på 1,8 liter som ger 150 hästar. Ett bra val. Motorn gör jobbet riktigt fint, och det är behagligt med en motor som bara ligger på runt 2000 varv/minut i motorvägsfart.

Dessvärre kommer kunderna inte att få ta del av skattesubventionerna, eftersom den släpper ut 145 g CO2/km (förbrukningen anges till 0,55 l/mil i blandad körning). Den svenska delen av Mitsubishi hoppas att det kommer en ”120-grammare”, men vet inte när detta kan bli.

Kan leva med ratten

Styrningen är intressant då den ”trögar till sig” allt eftersom farten ökar. Säkert rakt fram på motorvägen, mindre bra på kurviga 70- och 90-sträckor då det är kämpigt för föraren att hinna med att få runt ratten. Men också här är det ett problem som man kan leva med.

På vägen uppför sig ASX trevligt. Chassit är fast, utan att bli stötigt över brunnslock och ojämnheter och fjädringen bjuder fin komfort för oss i bilen.

Däremot släpper både motor och hjul ifrån sig lite för mycket oljud som letar sig in i kupén, speciellt på grövre asfalt (som vi ju har så mycket av i landet).

Bagageutrymmet är bra i jämförelse med konkurrenterna och kommer att räcka bra för normalfamiljen, om man inte har allt för stör barnvagn.

Sammanfattningen av de första milen i Mitsubishi ASX var direkt efter provturen att det kändes som en bil man snabbt glömmer, en bil som var lite för grå för att fastna i minnet.

Men frågan är om det inte är just det som det smartaste med bilen, i alla fall sett ur Mitsubishis ögon. De har byggt en bil som passar de allra flesta. Ingen kommer att störa sig på formerna. Den är tillräckligt bra, prestadamässigt och körmässigt, för att göra mycket få besvikna, tillräckligt bra utrymmesmässigt för att locka de flesta och tillräckligt bra pris för att vara en konkurrent till många andra bilar.

Sa någon Toyota?

Följ ämnen i artikeln