Knockouten från Korea

Robert Collin

Nya Kia Optima med tysk design

LOS ANGELES Den koreanska utvecklingen går fort framåt.

På tredje försöket ser Kia Optima ut att bli riktigt bra.

Till Sverige kommer den i höst.

Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun. Den bil som vi i Sverige (nåja, en del i alla fall) kommer ihåg som Kia Magentis såldes i USA som Kia Optima. Första generationen kom år 2000. Den var tvilling med Hyundai Sonata, men stötigare – och sämre. Sen kom en generation till, inte bra den heller och ingen succé i Europa.

Kombin väntar på klartecken

Tredje generationen Optima lanserades i Korea för snart ett år sedan, som K5, och i USA som Optima med säljstart i höstas. När bilen kommer till Sverige i höst blir namnet Optima. Fortfarande finns en tvilling från Hyundai och den kommer också som kombi. Om även Optima blir med kombi är osäkert. Kombin är färdigkonstruerad och väntar bara på klartecken. Men problemet, trots att Kia ständigt bygger nya fabriker, är för liten kapacitet. Det är fullt överallt och ingen plats över för någon kombi.

Designer värvad från Audi

Trist, tycker svenska importören och trist tycker Kias nye designchef Peter Schreyer.

– Jo, den ser bra ut, säger Schreyer när vi träffas i Kias nya designcenter söder om Los Angeles. Tyvärr kan jag inte visa den för dig...

Schreyer värvades från Audi och för första gången ser Kias bilar riktigt bra ut. Ceed är den sista bil som inte ritades under tyskens ledning.

Optima är en fyrdörrars mellanklassedan i samma storlek som Audi A4, Citroën C5 och Volvo S60. Formerna på nykomlingen är tyskt strama utan de onödiga utsmyckningar som koreanska bilar dragits med tidigare. Även invändigt är det europeiskt prydligt utan behov av att bevisa något unikt koreanskt och uppfinna hjulet på nytt. Allt sitter där det ska.

Jag kör iväg från Los Angeles Down Town, ett område som genomgått samma utveckling som Kia de senaste tio åren. Tidigare ville man inte ha något med vare sig Kia eller Down Town att göra. Nu håller båda på att bli riktigt civiliserade.

Döljer inte betongskarvarna

Jag kör South Grand Avenue söderut, bromsar in för en bag lady med hela bohaget i sin Wal Mart-vagn och svänger västerut en kort bit på Interstate 10 som kommer ända från Ostkusten, och sen genast söderut på 110. Efter en stund är jag uppe på Interstate 405 och sen bär det vidare söderut i maklig takt på den tiofiliga motorvägen.

Betongskarvarna är hårda, men det är svårt att avgöra om en annan bil kamouflerat vägstandarden bättre, jo, kanske. Efter en dryg timme, i Irvine, svänger jag av från motorvägen och styr upp i bergen på krokiga hojåkarvägen 74. Motorn är helt oberörd av stigningen, trots att vi är tre personer i bilen, automatväxellådan växlar betydligt mjukare än vi vant oss med hos Kia och styrningen är precis så alldeles lagom exakt som man vill ha den.

Hell’s Kitchen, står det på en skylt. Tvärnit. U-sväng och in på parkeringen där det redan står ett gäng Harley Davidson. Ägarna, män i min ålder, men med hästsvans och alla attribut som krävs för att köra HD, sitter i solskenet med en cola eller nypresad juice.

Koreanerna växer snabbt

En av dem blir faktiskt nyfiken på min Optima. Kedjan som kanske slutar i en nyckelknippa rasslar när han går fram till bilen. ”The new Kia”, säger han och tittar in genom de tonade rutorna. ”Well, jag håller mig nog till mina jänkare. De passar bättre här på Västkusten”.

Där har han fel. För medan de amerikanska bilarna tappar mark sedan 25 år tillbaka är det just nu de två koreanska märkena som växer snabbast.