Efter Riksbankens räntebesked – så ska du tänka kring din ekonomi

Uppdaterad 2022-11-25 | Publicerad 2022-11-22

Annons: Detta är ett annonsinnehåll från vår partner. Texten är alltså ej skriven av Aftonbladets redaktion.

Alla svenska hushåll påverkas av den höga inflationen och stigande räntor. Men vad innebär Riksbankens besked för dig som har bolån? Hur ska man tänka när räntorna stiger? Är det för sent att binda bolånet? Hur mycket måste jag spara?

Det var länge sedan svenskarnas ekonomi var så hårt pressad som den är nu. Dyrare mat, höga elräkningar och räntehöjningar gör att många oroar sig för sin ekonomi och framtiden.

– Jag får oerhört många frågor om bolån och sparande. Väldigt många är oroliga för hur de ska klara sin ekonomi i vinter. Det är inte för sent att se över din ekonomi, men agera nu. Är du vilsen? Ta hjälp av banken, säger Jennie Sandén, Privatekonom på Danske Bank.

Se över bufferten

Det första man behöver göra är att se över sin buffert. Ett långsiktigt sparande är grunden till en trygg ekonomi. En buffert ska baseras på den egna livssituationen och man bör ha tillräckligt mycket sparat för att kunna klara sig i upp till 6 månader.

Då klarar man tider av arbetslöshet eller större oförutsedda utgifter. När kostnaderna ökar är det dessvärre många som slutar att spara. Gör inte det. Minska hellre storleken på sparandet, varje sparad krona är viktig.

Läge att binda?

När räntorna stiger snabbt är det inte ovanligt att man inte riktigt hinner med. Hur ska man göra med sina bolåneräntor? Binda eller ha kvar allt med tremånadersränta?

– Det beror helt på personens ekonomi. I en turbulent tid, särskilt om bostaden är högt belånad, är det klokt att ha lånet på olika bindningstider. En del bundet, en del rörligt. Det kallas för räntekorg. Om man däremot har en lägre belåning är det inte lika viktigt att agera, säger Jennie Sandén.

Kvinnor har generellt lägre inkomster och sparar också mindre än män. Men kvinnorna tar ändå huvudansvaret för barnens sparande och för barnens småutgifter.

Om man är orolig och har höga bolån i förhållande till inkomsten kan det vara bra att teckna ett bolåneskydd, som gör att försäkringen täcker räntebetalningarna vid arbetslöshet sjukdom eller dödsfall. Är ekonomin ansträngd kan man också begära uppskov med amorteringen. Men det är mycket viktigt att känna till att om man ansöker om och får beviljat amorteringsuppskov kan detta påverka möjlighet att få banklån kommande 12 månader.

Svårt att prata pengar

När det gäller familjens ekonomi är Jennie Sandéns råd att prata ekonomi med varandra. En undersökning som Danske Bank gjorde nyligen, framgår att alldeles för många som lever i parrelationer har svårt att prata om pengar. I dåliga tider är det ännu viktigare att våga ta snacket om pengar. Inte minst kostnaderna för barnen.

– Kvinnor har generellt lägre inkomster och sparar också mindre än män. Men kvinnorna tar ändå huvudansvaret för barnens sparande och för barnens småutgifter. Det är oerhört viktigt att se helheten. Alla tjänar på en jämställd vardagsekonomi.

Tre tips för en tryggare ekonomi

1. Gör en budget

Utgå från de inkomster som ditt hushåll har, och se över tidigare kostnader. Då kan du se hur hushållets ekonomi går ihop från månad till månad.

2 Starta ett sparande

Ditt sparande ska givetvis anpassas efter din situation, men om du har möjlighet är det bra att spara regelbundet, det vill säga varje månad.

3. Se över dina bolån

Kontakta banken. Om du har större bolån kan det vara bra att välja olika löptider exempelvis 1 år, 2 år i kombination med en del som rörligt. Då blir du mindre sårbar i en turbulent marknad

Publisert:

Följ ämnen i artikeln

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Stefan Sköld, Sandra Christensen, Mattias Kling
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET