Föräldrautbildning ska erbjudas av kommunen
KD: 5 sätt att stärka ungas psykiska hälsa
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-07-18
DEBATT. Barns och ungas psykiska ohälsa är ett växande problem. Orsakerna är sannolikt många och därför måste vi kunna se hela problembilden om vi ska lyckas hantera den. I det arbetet måste såväl familjer, barn- och ungdomsvården och skolan stärkas.
Siffrorna är oroande. I Nationella folkhälsoenkäten för 2021 bedöms 22 procent av kvinnorna och 11 procent av männen i åldern 16-29 lida av en allvarlig psykisk påfrestning.
Samtidigt har mer än var tredje grundskola och nästan varannan gymnasieskola fått påpekanden från Skolinspektionen om brister inom elevhälsan. Just elevhälsan är strategiskt viktig, för ju tidigare problemen fångas upp desto mindre är risken att de biter sig fast och följer med upp i vuxenlivet.
Primärvården spelar en viktig roll vid sidan av elevhälsan genom att erbjuda olika slags öppna insatser till unga som mår dåligt. Men dessa tidiga insatser är det alltför få som får del av.
Tyvärr har regeringen inte förmått ta i ordentligt när det gäller något av dessa områden. Det finns ingen plan för den psykiska hälsan i Sverige. Resultatet är långa köer och förtvivlade barn och föräldrar.
Därför krävs en ny riktning och det kräver en ny regering som orkar med att både prioritera annorlunda och ta tag i de gamla kommun- och regionstrukturerna.
Därför redovisar vi i dag fem åtgärder på flera olika områden, för att förbättra barns och ungas psykiska välmående.
- I dag finns ingen gemensam barn- och ungdomshälsa. Elevhälsan ingår i skolan, alltså i kommunernas verksamhet, medan resten av den medicinska sjukvården finns hos vårdcentraler och specialistmottagningar. Det kan leda till att kommuner och regioner bollar ansvaret mellan sig och att det är oklart vems ansvaret faktiskt är. Kristdemokraterna vill samla verksamheten under ett tak, en bred barn- och ungdomshälsa
- Vi vill införa en elevhälsogaranti, som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan under varje skoldag. Både skolsköterska och kurator ska finnas tillgänglig dagligen.
- Föräldrarna är de viktigaste personerna för barnen. Vi vill därför se ett förstärkt föräldrastödsprogram som erbjuds alla föräldrar. Vi vill även göra det obligatoriskt för kommuner att erbjuda föräldrautbildningar, både för småbarns- och tonårsföräldrar.
- Primärvården, alltså vårdcentralerna, behöver stärkas på samma sätt som skolans elevhälsa. Fler medarbetare ska ha ett rimligt antal patienter.
- Kristdemokraterna vill se en nationell norm för skolpengen. Skolans finansiering skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna. När kommunerna satsar för lite på skolpengen, det vill säga räknar upp skolpengen för lite så att rektor måste spara på skolan så blir det oftast elevhälsan och de särskilda undervisningsgrupperna som måste stryka på foten.
Kristdemokraterna har redan satsat 1,5 miljarder kronor mer än regeringen på elevhälsan mellan 2021-2023. Men enbart pengar räcker inte. Det krävs även att regeringen sätter ned foten i revirbråken mellan kommuner och regioner.
Varje elev ska kunna känna trygghet i skolan och varje barn ska känna trygghet hemma. Men att enbart säga det kommer inte att räcka. De åtgärder vi här föreslår innebär stora förändringar och förstärkningar för att komma framåt och ge våra barn och unga det stöd de behöver och förtjänar.
Vi är redo för en ny regering som prioriterar arbetet med barns och ungas hälsa framför förlegade kommun- och regionstrukturer.
Ebba Busch, partiledare, Kristdemokraterna
Acko Ankarberg Johansson, ordförande i riksdagens socialutskott, Kristdemokraterna
Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson, Kristdemokraterna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.