C och L måste tänka om kring svensk skola
Cuf och Liberala studenter: Säg ja till regeringens förslag om mer likvärdigt skolval
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-05-28
DEBATT. Den 15 juni planerar riksdagen att fatta beslut om ett mer likvärdigt skolval. Där föreslås bland annat att skrota kösystemet till friskolor, till förmån för ett antal möjliga urvalsgrunder för fristående huvudmän att välja bland.
Detta är helt rätt väg att gå, kösystemets tid är förbi. Fler elever ska ges rätten att välja skola.
Som sanna liberaler uppskattar vi såklart den mångfald som i dag finns i skolans värld. Det är bra att föräldrar och elever kan välja skola, oavsett om den är kommunal eller fristående.
Men dagens system gällande urvalsgrunder minimerar hur många elever som faktiskt får ta del av det fria skolvalet.
I det förslag som presenterats från regeringen till nya urvalsmetoder finns bland annat syskonförtur, närhetsprincipen, lika möjligheter, förmån till elever i behov av särskild stöd och dylikt respektive verksamhetsmässigt samband. Vid val av urvalsmetod ska huvudmännen utgå ifrån att sträva efter en socialt allsidig elevsammansättning.
Att möjliggöra för fristående huvudmän att kunna välja bland en mängd urvalsgrunder är positivt. Det möjliggör för ett mer flexibelt urvalssystem som ger mer bestämmanderätt för huvudmännen, samtidigt som likvärdigheten mellan elever ökar.
Med lagrådsremissens förslag bevaras och utvecklas det fria skolvalet.
En befintlig risk med regeringens förslag är dock det eviga kramandet av närhetsprincipen. En stor del av skolsegregationen beror på den extrema bostadssegregation som finns i Sverige i allmänhet och storstäderna i synnerhet.
Risken med att närhetsprincipen blir en vanligt förekommande urvalsgrund är att bostadssegregationen fortsätter att leva och frodas i landet.
Det ska dock konstateras att lagrådsremissen faktiskt föreslår att närhetsprincipen endast ska få användas på maximalt hälften av platserna på de fristående skolorna, vilket därmed gör det omöjligt att endast basera urvalet på geografiskt avstånd.
Därutöver kan närhetsprincipen redan användas på detta sätt, tillsammans med kösystemet.
Utöver de reviderade urvalsgrunderna som lagrådsremissen tar upp innehåller den också skrivelser om skolskjutslösningar. Flera framstående talespersoner från de borgerliga partierna har propagerat mot skrivelsen och anklagat regeringen för att vilja ”bussa” elever.
Att elever erbjuds skolskjuts är dock inget nytt fenomen. Det är för många elever, med långt avstånd till skolan, en förutsättning för att kunna ta del av undervisningen.
Samtliga riksdagspartier, från höger till vänster, hävdar att de vill främja likvärdigheten i svensk skola.
Men att samtidigt avfärda förslaget om att slopa dagens olikvärdiga kösystem, utan att föreslå andra, fungerande, reformer som garanterar likvärdigheten är inte seriöst.
Vi vädjar till de borgerliga partierna i allmänhet och Centerpartiet och Liberalerna i synnerhet att välkomna lagrådsremissens förslag för ett mer likvärdigt urvalssystem till skolor. Det är hög tid för borgerligheten att genomföra reformer som utvecklar såväl likvärdigheten som det fria skolvalet – för alla.
Caroline von Seth, vice förbundsordförande och utbildningspolitisk talesperson Centerpartiets ungdomsförbund
Hannes Snabb, utbildningspolitisk talesperson Liberala studenter
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.