Det är bråttom om vi ska rädda Östersjön
Debattörerna: Inse allvaret om våra barn och barnbarn ska kunna bada i ett friskt hav
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-09-03 | Publicerad 2020-09-02
DEBATT. Svala vågor och barn som leker i vattenbrynet. Sol, hav och värme. Med årets semester på hemmaplan kan nog extra många känna igen sig i bilden av en skön sommardag vid Östersjön. För en stund kan det vara lätt att glömma bort både miljökris och den pandemi vi alla befinner oss i.
I år märktes algblomningen dessutom först i augusti – denna grönslemmiga sörja som varje år plågar badsugna svenskar och påminner oss om att Östersjön mår dåligt. För det kan vi tacka vindarna.
Under den glittrande ytan fortgår nämligen övergödningens effekter.
Årtionden med utsläpp av växtnäring från jordbruk, industrier och avlopp har lett till syrefria och livlösa bottnar. Östersjön har nu döda bottnar motsvarande drygt 1,5 gånger Danmarks yta. Men utsläppen pågår även i dag.
I våras kunde vi till exempel höra om både Ryssland och Danmark som släppt ut ofattbara mängder orenat gödsel- och bajsvatten till Östersjön. Och inte heller Sverige kan slå sig för bröstet.
Bland svenska åtaganden för Östersjön ska de årliga utsläppen av fosfor och kväve minskas med drygt 400 respektive knappt 7 600 ton – siffror som vi i dag inte är i närheten av.
Många djur- och växtarter drabbas hårt av den förändrade livsmiljön i och vid havet. Ett exempel är Östersjötorsken som med åren blivit både mindre i storlek och färre till antal. Forskning visar att syrebristen i havet är en bidragande orsak.
Även vår egen val, Östersjötumlaren, är hotad. Då både torsken och tumlaren är topprovdjur har de viktiga funktioner i att balansera andra populationer i havet. Om de försvinner från Östersjön rubbas balansen ännu mer och kan i förlängningen öka algblomningen. Det är en ond spiral som behöver brytas nu.
Lägg till klimatförändringar, främmande arter på framväxt, ett fiske som stressar redan hårt ansatta bestånd, skräp och gifter samt en ohållbar exploatering av havsmiljön. Då förstår var och en att Östersjön har det tufft.
Visst har flera viktiga och bra insatser för att rädda Östersjön gjorts. Förbättrade reningsverk. Temporära fiskeförbud. Nya skyddade områden. Förbud mot kryssningsfartygens ohämmade utsläpp av toavatten. Gemensamma krafttag från Östersjöländerna i form av politiska avtal och handlingsplaner. Men tyvärr räcker åtgärderna inte till.
Östersjöländerna har kommit överens om en gemensam aktionsplan med målet att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021. Detta mål kommer inte att nås, tvärtemot vad ländernas politiker har lovat. Det behövs krafttag för att havets viktiga ekosystem ska återhämta sig.
Regeringen bör fortsätta det gemensamma arbetet med övriga länder, och för Sveriges del säkerställa:
- En långsiktig finansiering för att skydda och restaurera fler värdefulla marina områden.
- Stöd till åtgärder som bidrar till minskad övergödning och ökad biologisk mångfald, exempelvis att restaurera våtmarker.
- Styrmedel som gynnar en hållbar och säker återcirkulering av näringsämnen till jordbruket.
Vi måste inse allvaret. Östersjön är världens mest förorenade hav. Vill vi att våra barn och barnbarn ska kunna bada i ett friskt och levande Östersjön i framtiden måste insatserna för att rädda det öka rejält.
Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
Inger Näslund, Expert på havs- och fiskefrågor, Världsnaturfonden WWF
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.