Sverige måste ta hem IS-barnen från Syrien
Debattörerna: Bara så kan vi skydda dem från extremism och bryta våldsspiralen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-09-09
DEBATT. Frågan om barn till misstänkta IS-anhängare visar Sverige och vår politiska debatt när den är som mest frikopplad från verkligheten.
Att regeringen hjälpte sju föräldralösa barn att komma hem till Sverige i mitten av maj var bra. Tyvärr har de svenska barn som fortfarande finns kvar i lägren ännu inte fått samma möjlighet att komma hem till trygghet.
Inget parti bär ensam ansvaret men avsaknaden av förslag på fungerande lösningar för barnen är ett misslyckande för samtliga demokratiska partier med makt att påverka. Frågan är enkel ur två perspektiv och svår ur ett tredje.
Enkelt är: Barn är allas ansvar och det innebär att staten är skyldig att agera för barnets bästa. Detta är en särskilt stark princip i det svenska samhället där alla, inte minst barn, har individuella rättigheter i förhållande till staten. Det betyder att staten har möjlighet men också en skyldighet att ingripa när barn far illa, barnets rätt är avsevärt starkare än föräldrarätten.
Miljön i de läger där barnen befinner sig är mycket olämplig ur både ett medicinskt och psykosocialt perspektiv. Oavsett om deras föräldrar har begått brott eller inte så finns det andra i lägret som fortfarande har mycket starka sympatier med islamiska staten.
På plats finns inga möjligheter att behandla barnen för vare sig trauma eller skydda dem från extremism. Sverige behöver föra de här barnen till trygghet omedelbart.
Enkelt är: Lägren och situationen där främjar inte säkerhet. USA:s försvarsdepartement gör samma bedömning som humanitära aktörer i den senaste rapporten från generalinspektören för insatsen för att bekämpa IS i Irak och Syrien (Operation Inherent Resolve).
Sverige och andra länder måste ta ansvar för sina medborgare. Lägren, inte minst Al Hol, beskrivs som en mycket stark rekryteringsgrund för IS.
Rapporten argumenterar för att repatriera misstänkta IS-anhängare till sina hemländer för att stoppa IS-rekrytering. USA:s försvarsdepartement menar att risken för fortsatt radikalisering, att människor inte ges möjlighet att frigöra sig från IS maktstrukturer och att misstänkta krigsförbrytare och terrorister helt enkelt får gå fria nu är överhängande.
Det komplicerade: Det är viktigt att upprätthålla respekten för internationell lag och humanitär rätt. De som angriper hjälparbetare, mördar barn och våldtar ska veta att de kommer jagas tills de döms. För IS offer handlar det om upprättelse för brotten de utsatts för.
Tyvärr är processen för att upprätta en tribunal i närområdet mycket komplicerad, inte minst politiskt. Lite verkar tala för att en sådan domstol kan ges FN mandat och endast inledande diskussioner har ännu förts. Utsikterna för en sådan är idag mycket små.
Dessutom är krigsbrott svåra att utreda och tar lång tid. Att krigsförbrytare döms under en pågående konflikt är ovanligt. Å andra sidan har allvarliga brott mot mänskligheten ingen preskriptionstid. Tids nog kommer åtal och domar. Det är inget unikt för denna konflikt. Andra världskriget, Kambodja, Rwanda, Balkan är exempel där rättsprocesserna fortsatt in i våra dagar.
Sverige har investerat i att samla in bevis genom att stötta organisationer där människor riskerar sina liv för att dokumentera krigsbrott. I svenska domstolar tillämpas universell jurisdiktion för denna typ av brott. Sverige har även särskilda utredare och en särskild åklagarkammare.
Det betyder att krigsförbrytarna kan dömas här i Sverige.
I nuläget finns därför bara en godtagbar lösning. Säkra barnens rättigheter. Just nu sitter barnen i otrygga läger med sina mammor. Ta hem både mamman och barnet, utred lämplighet som vårdnadshavare i Sverige och ge barnen det stöd de behöver.
Utred och pröva förälderns och andra hemvändares eventuella brott i enlighet med de principer om rättssäkerhet som Sverige försvarar och som ligger till grund för det svenska rättssystemet. Bara så vi kan börja det svåra och tunga arbetet med att bryta våldsspiralen.
Lena Ingelstam, chef Internationella programmet, Rädda Barnen
Ola Mattsson, chef Sverigeprogrammet, Rädda Barnen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.