Fler än någonsin väljer att plugga i en friskola
Debattörerna: Bygg ut skolvalet i stället för att avveckla det
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-08-24
DEBATT. Nu är det dags för skolstart. Efter ett tufft år som präglats av pandemin återvänder elever och lärare som längtat efter att kunna närma sig en mer normal verksamhet.
Cirka 400 000 barn och elever, samt nästan 80 000 medarbetare, har valt fristående skolor. Det är fler än någon gång tidigare. De gör det trots en många gånger hätsk debatt om friskolornas vara eller icke vara.
Under hösten räknar vi med att flera av de politiska förslag som lagts om skolan kommer att diskuteras. Flera av förslagen har som syfte att begränsa familjers och ungdomars valmöjligheter. Varken debatten, eller förslagen, tycks avskräcka från att välja en friskola.
Andelen elever som går på fristående skolor ökar år från år, på gymnasiet går omkring hälften av eleverna i storstäderna på fristående skolor, på grundskolan är det runt 20 procent. I Stockholm så mycket som var fjärde elev.
Att så många väljer friskolor har många orsaker. Bättre ledarskap, nöjdare medarbetare, nöjdare föräldrar och elever som rekommenderar skolan till andra är några av förklaringarna.
För många har friskolan varit räddningen och ett alternativ som har stått för kunskap, ordning och reda. Något som det tyvärr råder brist på i många skolor.
Friskolor i olika former finns i många länder.
Det som gör Sverige unikt är att här kan alla välja skola, i andra länder krävs antingen en tjock plånbok för att betala höga terminsavgifter till privatskolor, eller en ännu tjockare plånbok för att köpa bostad i ett område där det ligger en attraktiv statlig eller kommunal skola.
Bostaden på ena sidan gatan kan kosta långt mycket mer än den på andra, bara på grund av en mer attraktiv skola och en hårt dragen linje för var barnen ska gå.
I Sverige har vi format en modell där alla kan välja skola utan att plånboken styr. Det är en unik modell att värna, vårda och utveckla.
Det är dags att ta efter det flera kommuner redan genomfört och ge alla elever rätt att i praktiken göra ett skolval genom att införa det förslag om aktivt skolval för alla som en regeringsutredning lade fram förra året.
I Sverige ska alla elever få likvärdiga resurser i form av en skolpeng. Skolpengen ska vara samma för alla elever oavsett vilken skola man väljer. Till skolpengen följer en schablon för administration på 3 procent till fristående skolor.
I skoldebatten framförs ibland att kommunerna har ett större ansvar och därmed kostnader som inte ska räknas in i skolpengen – vilket vi håller med om, vi kan också konstatera att det redan är så.
Kommunerna har visat sig kunna ha närmare 10 procent i skoladministration, pengar som inte ingår i skolpengen.
Det verkliga problemet med skolpengen är att regelverket kring hur den ska beräknas är otydligt. Det gör att variationen mellan kommunernas skolpeng för exakt samma utbildningkan variera stort.
Regeringen bör därför, i denna del, genomföra det utredningsförslag som skolkostnadsutredningen tagit fram. Just nu ligger det och samlar damm någonstans. Det är synd.
Friskolor har en högre andel elever med utländsk bakgrund och många huvudmän har fler elever med lågutbildade föräldrar än snittet i Sverige.
För att minska segregationen även inom grundskolan behöver skolvalet utvecklas, inte avvecklas. Ett förslag är ett liknande, obligatoriskt skolval, som inom gymnasiet.
Friskolor i dagens form har funnits i 30 år, och är här för att stanna, vi är en stor och viktig del av det svenska skolsystemet.
Sofia Larsen, ordförande Friskolornas riksförbund
Marie Pilfalk, vice ordförande Friskolornas riksförbund
Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega tjänsteföretagen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.