Äldre blir fattigare – och politikerna tiger
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-02-20 | Publicerad 2016-02-19
SPF Seniorerna: Hur kan låg pension vara ok när låg lön inte är det?
DEBATT. Frågan om sänkta ingångslöner engagerar partiledare, facken och forskare. En ingångslön brutto på 15 000 kronor i månaden går inte att leva på menar några, det anses vara en ovärdig inkomstnivå. Snittpensionen i Sverige i dag ligger på strax över 16 000 kronor brutto per månad, och vi seniorer betalar dessutom högre skatt än löntagare.
Med andra ord, nära hälften av landets pensionärer har inkomstnivåer som i andra sammanhang anses ovärdiga. Det är därför anmärkningsvärt att vi varken ser protester eller reformförslag från partiledarna för att förbättra situationen för pensionärerna.
Enligt Eurostat, EU-kommissionens officiella statistik, lever i dag 314 000 pensionärer i Sverige under EU:s gräns för risk för fattigdom på ungefär 11 500 kronor netto.
Det är en fördubbling i antal de senaste 10 åren, nu handlar det om nästan var sjätte svensk pensionär.
Samtidigt som både antalet och andelen 65-plussare i Sverige som hamnar under denna gräns ökar, så är trenden den motsatta i övriga nordiska länder och för genomsnittet i EU:s medlemsstater.
Denna negativa utveckling kommer dessvärre att fortsätta i Sverige om inget görs åt nuvarande pensionssystem. När pensionssystemet reformerades sades att bördorna skulle delas solidariskt över generationerna, att pensionerna skulle följa lönerna, att arbete skulle löna sig i pensionskuvertet och att pensionsnivåerna skulle hamna på ungefär samma nivåer som tidigare.
Inga av dessa grundprinciper uppfylls i dag.
Bromsen i pensionssystemet har sänkt pensionerna tre gånger. Pensionärerna har på egen hand fått ta hela smällen, bördorna delas således inte särskilt solidariskt. En snittpensionär förlorar totalt cirka 46 000 kronor åren 2010–2017 på grund av bromsen, pengar som aldrig kommer tillbaka.
Pensionerna följer inte lönerna. Det har tagit sju långa år för pensionerna att först i år komma ikapp 2009 års pensionsnivå. Pensionerna har de senaste 10 åren stått helt still räknat i dagens penningvärde medan lönerna ökat med 20 procent.
40 års arbete räcker knappt för att få en acceptabel pension i dag. Den som arbetat hela livet och haft en lön strax under medel får ofta en pension efter skatt som är några hundralappar högre än den som aldrig jobbat – en garantipensionär med fullt bostadstillägg.
Pensionsnivåerna sjunker successivt och ligger långt under vad som förväntades. För en person född 1938 ligger den allmänna pensionen som andel av slutlön i snitt på 61 procent. För en person född år 1948 respektive år 1968 ligger prognosen på 51 respektive 46 procent.
Pensionssystemet är underfinansierat och i stället för att garantera ekonomisk trygghet på ålderns höst försätter det äldre i ekonomisk utsatthet. Riksdag och regering skulle aldrig besluta om att sänka lönerna, men detta är precis vad som redan skett tre gånger med pensionerna. Samtidigt anses ingångslöner på nivå med genomsnittspensionen ovärdiga. Men så länge det nuvarande pensionssystemet inte förändras kommer pensionerna fortsätta att halka efter inkomstutvecklingen och ligga på dessa ovärdiga nivåer.
SPF Seniorerna anser att pensionssystemet måste utvärderas i sin helhet. Pensionssystemet ska leva upp till sina grundprinciper och inte pensionera ut människor i fattigdom på inkomstnivåer det inte går att leva på.
Vi undrar nu var partiledarnas engagemang och reformförslag för värdiga pensioner är?
Christina Rogestam
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.