Så blev vit mjölk en symbol för vit makt

Debattörerna: Kopplingen mellan vithet och mjölk har återigen blivit aktuell

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-08-06

De föreställningar om den vita kroppens perfektion som speglas i mjölkdrickande, kan spåras tillbaka till den genetiska mutation som ligger bakom många nordeuropéers förmåga att tillgodogöra sig mjölk som vuxna, skriver debattörerna.

DEBATT. Mjölk: få saker har varit så centrala för det västerländska samhället som mjölk och mjölkdrickande. Mjölk är ett av världens mest reglerade födoämnen, ett livsmedel som mer än de flesta andra präglats av sociala, kulturella och politiska normer.

Ett exempel är hur mjölk och mjölkdrickande sedan åtminstone det sena 1800-talet har använts som en symbol för rasbiologisk renhet och vit överlägsenhet.

Sociologiprofessorn E. Melanie Dupuis vid University of California Santa Cruz är en av de som har studerat de historiska kopplingarna mellan mjölkdrickande och föreställningar om vit överlägsenhet. Hon beskriver bland annat hur mjölk sågs som en hörnsten i byggandet av den moderna västerländska staten.

Den vita drycken som vid denna tid ansågs som det perfekta livsmedlet ur näringssynpunkt, knöts symboliskt samman med den vita kroppen som kunde tillgodogöra sig mjölken bättre än icke-vita. “By declaring milk perfect, white northern Europeans announced their own perfection” skriver DuPuis.

De föreställningar om den vita kroppens perfektion som speglas i mjölkdrickande, kan spåras tillbaka till den genetiska mutation som ligger bakom många nordeuropéers förmåga att tillgodogöra sig mjölk som vuxna.

Människan är det enda djur som dricker mjölk av en annan art i vuxen ålder, och laktosintolerans som vuxen är det normala (ungefär 75 procent av världens befolkning beräknas vara laktosintoleranta i vuxen ålder). Trots det har komjölksdrickande sedan mer än 100 år tillbaka utgjort normen i den västerländska kulturen.

I USA har flera organisationer, som exempelvis The Congressional Black Caucus kritiserat hur det amerikanska livsmedelsverkets riktlinjer har en tydlig riktning mot vita genom att rekommendera intagande av mjölkprodukter, vilket kan ses som högst tveksamt för merparten av den laktosintoleranta befolkningen.

Kopplingen mellan vithet och mjölkdrickande har nyligen åter blivit aktuell, bland annat genom framväxten av den så kallade alt-right-rörelsen i USA. Under 2016 hade exempelvis Richard Spencer, ledare för National Policy Institute, en amerikansk vit makt tankesmedja som hyllats av Trumps chefsrådgivare Steve Bannon, på sitt Twitterkonto en emoji av ett mjölkglas och texten ”I’m very tolerant…lactose tolerant!”.

Flera medier i USA har också uppmärksammat hur nazister i videor på Youtube dricker mjölk samtidigt som de skriker rasistiska slagord.

Under Almedalsveckan anklagades moderaten Hanif Bali för rasism efter att ha postat en bild på Twitter där han dricker mjölk och taggat bilden med emojis som används inom den högerextrema alt-right-rörelsen i USA.

Det betyder inte att det skulle vara rasistiskt att dricka mjölk. Däremot har mjölk och mjölkdrickande historiska kopplingar till rasism och förtryck av rasifierade, där mjölken använts som symbol för idéer om vit överlägsenhet.

Och för kon som mjölken kommer ifrån, och som tvingats till ett liv i livslång fångenskap där hennes barn tas ifrån henne inom några timmar efter födseln för att bli kött på människors tallrikar, är ett glas mjölk alltid en fråga om makt och förtryck.

Tobias Linné
Iselin Gambert

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.