Lyssna på forskningen – betyg skadar unga
Replik från Majsa Allelin om att införa betyg från årskurs 4
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-01-13 | Publicerad 2021-01-12
DEBATT. Det är ironiskt att en som grundat skolor – platsen där kunskap ska stå i fokus – själv är så flummig, faktaresistent och sprider falska orsakssamband. Det finns nämligen inga forskningsstöd som visar att betyg i lägre åldrar gynnar elevers progression, tvärtom skadar det självförtroendet för de elever som inte når höga betyg. Varför?
Jo, svaret finns redan i Bergströms misslyckade försök till kritik:
Bergström skriver: ”Flumskolans företrädare har anfört, och fortsätter göra det, att betyg kan skada barnet. Men detta är att blanda ihop människovärde med bedömning av en prestation”.
Varför den så kallade flumskolan anför att betyg kan skada barnen är för att barnen själva i flera år ropat på hjälp, ber om stopp. Larmrapporter meddelar om att eleverna är stressade och oroliga, de lider av ökad psykisk ohälsa, de skriver till och med debattartiklar och vädjar om ett mer humant system som inte stämplar och rankar deras prestationer så att de istället kan fokusera på kunskapsinnehållet.
Som en elev sa till mig i en intervju i min avhandling:
Majsa: Om du skulle beskriva den stressen, hur skulle du sätta ord på den?
Bastian: Lite så här att du kan inte vara bättre än vad du är. Ändå krävs det att du ska vara väldigt, väldigt, väldigt bra. Jag tänker ju väldigt ofta, ge aldrig upp, sluta aldrig. När du stannar så är du död.
Därför, Bergström, anför forskare det skadliga med betyg; därför att det är barnens röster och perspektiv som står i centrum för forskningen.
Om du vill mena att barnen blandat ihop korten; att bedömning av prestation inte är detsamma som bedömning av människovärde kommer du får det väldigt svårt att övertyga dessa barn.
De lever nämligen redan i ett prestationssamhälle, där allt ska rankas och betygsättas, oavsett om du är i skolan eller inte. Med en hård konkurrens på arbetsmarknaden i gig-ekonomins tid, är eleverna mer än väl medvetna om att deras framtida människovärde också hänger på att kunna sälja värdet av sin arbetskraft (prestation).
Det är ett retoriskt knep Bergström använder sig av när hon klumpar ihop betygskritiskt forskning till begreppet ”flumskola”. Men låt er inte luras, flumskolans största anhängare är i stället den faktaresistenta skara som hänger sig åt ideologiskt drivna styrsätt.
Vi kommer förvisso inte ifrån att styrningen av skolan per definition alltid kommer vara mer eller mindre ideologisk, eftersom den är politiskt styrd.
Med lyhördhet och respekt för forskningen om betygens inverkan på prestationen och psykiska hälsa kan styrningen dock vara mindre godtycklig. Ska man ändå envisas med att blunda för vetenskapliga resultat kunde man hoppats på en mer demokratisk elevsyn, snarare än den repressiva ”ordning-och-reda-diskursen”.
Med de fascistiska strömningarna i världen, som vi skrivande stund påminns om, behövs en skola som utbildar kritiskt tänkande individer som med vägledning från lärare formas till självständiga och demokratiska subjekt – inte elever som lär sig stå i raka led. För det krävs att vi sätter elevernas nyfikenhet före bestraffningslogik.
Majsa Allelin, doktor i socialt arbete som har skrivit avhandlingen ”Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag” (2019, Arkiv förlag)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.