Föräldrar ska inte få göra barn kriminella

Ulf Kristersson: Så skulle vårt förslag om att omhänderta fler fungera

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-09-16

Sverige får inte börja acceptera att barn i praktiken föds in i grov organiserad kriminalitet. Moderaterna vill därför stärka barnens rätt till sitt eget liv och få till stånd flera omhändertagande enligt LVU när det är befogat för att skydda barnet, skriver Ulf Kristersson.

DEBATT. Att omhänderta barn till föräldrar som misshandlar eller vanvårdar är en svår men självklar del av svensk socialpolitik. I Sverige ska sociala problem inte gå i arv. Nu måste samhället också se till att föräldrar inte leder sina barn rakt in i kriminalitet.

Enligt Polisen finns i dag ett 40-tal släktbaserade nätverk, eller klaner, som livnär sig på kriminalitet. I dessa familjer fostras barn tidigt in i kriminella beteende och ett liv utanför det vanliga samhället.

Larmrapporter vittnar om att små barn blir springpojkar åt äldre kriminella. De håller utkik och får en 500-lapp i handen. De förvarar knark och vapen eftersom de inte får någon rättslig påföljd.

I en intervju i DN förra veckan berättade en ung man om sina erfarenheter: ”Jag och många, många andra har bara fötts in i det, om du förstår vad jag menar. Det är ingenting man väljer.”

Det är mot denna bakgrund som Moderaterna vill att staten tar ett betydligt större ansvar för att rädda de här barnen undan ett liv i kriminalitet.

Jag har själv i många år jobbat med de komplicerade frågorna om hur man hjälper socialt utsatta barn, när de biologiska föräldrarna inte klarar av uppgiften.

I de tungt kriminella familjerna är det inte social misär i traditionell mening som är problemet – barnen får mat och kläder. Men deras långsiktiga utveckling är hotad. Och svensk socialtjänst är inte rustad för att jobba framgångsrikt med barn som leds in i tung kriminalitet.

Redan i dag kan egentligen barn och ungdomar som i praktiken leds eller tvingas in i kriminalitet omhändertas av myndigheterna enligt LVU (lagen om vård av unga). Det är naturligtvis inte ett beslut man tar lätt på: att skilja barn från sina föräldrar är en sista utväg.

Men det är i vissa fall en absolut nödvändig utväg och syftet är alltid att skydda barnen.

I dag är det bara den kommunala socialtjänsten som kan fatta beslut om omedelbart omhändertagande och att ansöka hos domstol om LVU. Det är väl känt att detta inte fungerar tillräckligt bra och att reglerna tillämpas olika över Sverige.

Ett skäl kan vara att det är mycket dyrt för kommunen, ett annat en verklig eller upplevd hotbild mot enskilda tjänstemän i kommunen som ska fatta sådana beslut.

Omhändertaganden enligt LVU sker tyvärr inte i den utsträckning som behövs. Frivillighet är ofta bra men ibland behövs tvång.

Problembilden bekräftas i en rapport från Socialtjänstinspektörerna 2017, som dessutom visar att omhändertaganden av barn och unga sker senare i utsatta områden än på andra ställen. Trots att kraftfulla insatser måste ske tidigt för att bryta ett destruktivt beteende.

Sverige får inte börja acceptera att barn i praktiken föds in i grov organiserad kriminalitet. Moderaterna vill därför stärka barnens rätt till sitt eget liv och få till stånd flera omhändertagande enligt LVU när det är befogat för att skydda barnet.

  1. För det första bör även åklagare – inte bara socialtjänsten – få rätt att fatta beslut om omedelbara omhändertagande av barn och få rätt att hos domstol ansöka om LVU. Det är ofta den lokala polisen som har god kunskap om vilka barn och vilka familjer med barn som ägnar sig åt grova brott. Precis som i dag ska besluten prövas i domstol oavsett om det är socialtjänsten eller åklagare som tar initiativet. Vi föreslår att åklagaren ska samråda med socialtjänsten inför ett sådant beslut.
  2. För det andra måste staten stå för kostnaderna när omhändertaganden sker till följd av brottslighet. I dag står den enskilda kommunen för allt. Det är inte rimligt.
  3. För det tredje måste staten tydligare än idag peka på att fler barn i allvarliga riskmiljöer ska omhändertas, om inte föräldrarna själva kan eller vill säkerställa en trygg uppväxtmiljö. Det kan både handla om tydligare styrning genom riktlinjer och att ändra i lagar och regler.

Signalen till föräldrar måste vara tydlig att staten står på barnens sida och är beredd att gripa in om föräldrar inte tar sitt eget ansvar. Saten måste tidigare och tydligare rädda barn som annars fostras in i kriminalitet.

Alla barn i Sverige ska få chansen att forma sitt eget liv – inte bara ärva sina föräldrars.


Ulf Kristersson, partiledare (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.