Rånen handlar inte om att förnedra svenskar

Polis: Ungdomsrånarna här diskriminerar inte, utan rånar alla etniciteter

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-02-24 | Publicerad 2020-02-18

Jag har under alla mina år som polis i Rinkeby, Tensta och Husby aldrig träffat på något rån med motivet att förtrycka etniskt svenska ungdomar. De kollegor hos oss som utreder ungdomsrån känner inte heller igen den bilden, skriver Martin Marmgren.

DEBATT. Det hävdas att ungdomsrånen till stor del beror på att invandrarungdomar är ute efter att förtrycka eller hämnas på etniskt svenska ungdomar. Exempelvis uttryckte tidskriften Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt det så här:

"För låt oss säga precis som det är: Detta handlar till stor del om ett strukturellt förtryck som utövas av i huvudsak barn och ungdomar med utländsk bakgrund mot i huvudsak barn och ungdomar med svenska rötter."

Även ex-polisen och föreläsaren Mustafa Panshiri målar upp samma bild i söndagens ”Agenda” i SVT, och hänvisade bland annat till en C-uppsats ifrån 2005 där studenten intervjuat några unga gärningsmän varav många verkade känna varandra.

Panshiri för fram att gärningsmännen främst kommer ifrån utsatta områden, men också att de främst letar efter etniskt svenska offer, samt hävdar att det bland annat är de etniska svenskarnas brist på våldskapital som gör dem till lämpliga offer.

Jag har under mina 10-tals år som polis i Järvaområdet (Rinkeby, Tensta, Husby) aldrig träffat på något rån med den orsaken, och de kollegor hos oss som utreder ungdomsrån känner inte heller igen den bilden. Då har vi ändå en erfarenhetsbank på hundratals rån tillsammans.

Jag delar bilden av att gärningsmän från våra utsatta områden är kraftigt överrepresenterade i den här sortens brottslighet, men inte att de skulle bry sig om att leta upp etniskt svenska offer.

Rånarna hos oss diskriminerar inte, utan rånar alla etniciteter. Att ha utländsk bakgrund innebär inget skydd mot att bli utsatt.

Den motivbild som framträder kommer inte ifrån ett uppfattat "krig mot svenskarna" (citat ifrån C-uppsatsen) utan ser likadan ut som för de flesta dylika brott som utförs av ungdomar: pengar, status i den egna gruppen, känslor av spänning och makt och så vidare.

Tydliga förnedringsinslag förekommer i undantagsfall, men mot alla sorters offer.

Detta är som sagt min och mina kollegors erfarenheter från ett decennium i Järva. Jag påstår inte att det är hela sanningen. Det kan självklart förekomma fler rån med förnedringsinslag med något slags "svenskhat" eller vilja att hämnas på majoritetssamhället som orsak i andra områden, och även sådana hos oss som vi har missat.

Och varje sådant fall bör tas på största allvar. Ett brott där en del av motivet är att kränka någon på grund av dennes etniska bakgrund är ett hatbrott, och bör beivras med all kraft – och är prioriterat av polisen.

Det finns alltså all anledning att ta dessa uppgifter på allvar och genomlysa och diskutera fenomenet så att vi kan sätta in rätt åtgärder.

Det är dock för mig något helt annat att på till synes väldigt lösa grunder måla upp svenskfientlighet eller synen på svenskars vekhet som en drivande kraft bakom personrån mot unga i allmänhet.

Den sortens narrativ sker nämligen inte i ett vacuum, utan går rakt in i hjärtat på den starka främlingsfientliga rörelse som inte bara strävar efter att skylla problem i samhället på invandringen, utan som lever med en världsbild där invandrare föraktar och utnyttjar svenskar och det svenska samhällets svaghet.

Det är med andra ord väldigt lätt att få stöd för och spridning av förklaringsmodeller som passar in i den berättelsen, och det stärker polariserande och främlingsfientliga krafter i samhället.

För att vara tydlig. Vi ska kunna prata om alla de problem som vi faktiskt har i samhället, även exempelvis rasistiska rån mot etniska svenskar. Vi ska inte förtiga eller sopa saker under mattan för att de är obehagliga eller kan stärka destruktiva krafter.

Men vi behöver vara vaksamma med hur vi beskriver saker, vilka proportioner vi ger dem, och i vilka narrativ vi paketerar in dem. Annars glider det som var avsett att vara sanningssägande lätt över i propaganda. Och det sista vi behöver just nu är att att rasistiska eller populistiska rörelser får vatten på sina konspirationsteoretiska kvarnar i onödan.


Martin Marmgren, polis och aktiv inom Miljöpartiet

Texten är tidigare publicerad på debattörens Facebook


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.