Integrationen funkar – lär av dem som lyckats

Debattörerna: Att bara måla upp migrationen som ett problem ger en felaktig bild

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-02-10

Lyckligtvis finns det runt om i Sverige gott om belägg för att en effektiv integration är möjlig, skriver Kristina Persson och Jesper Strömbäck. Bilden är ett montage.

DEBATT. Debatten om invandringen till Sverige har ändrat karaktär. Både den politiska retoriken och praktiken har gått i en alltmer restriktiv riktning.

Även partier som tidigare har stått för en öppen migrationspolitik, som Socialdemokraterna och Moderaterna, framställer allt oftare migration som ett problem snarare än som en positiv kraft som bidrar till att utveckla Sverige.

Detta är problematiskt av flera skäl. För det första ger det en felaktig bild av invandringens betydelse, för det andra spär det på fördomar och negativa attityder mot invandrare. Forskning visar att invandring bland annat bidrar till kompetensförsörjning, ökat företagande, utrikeshandel, kreativitet och tillväxt. SCB konstaterar också att det är de utrikes födda som beräknas stå för hela ökningen av personer i yrkesaktiv ålder.

Med andra ord: Sverige behöver invandring.

Därmed inte sagt att invandring är problemfritt. Arbetslösheten i dag är cirka fem gånger högre bland utrikes födda jämfört med dem som är födda i Sverige.

Ju snabbare en nyanländ kommer in på arbetsmarknaden och ju bättre matchningen blir, desto större blir vinsterna för samhällsekonomin. Självklart gäller detta även individen. Långa perioder av arbetslöshet leder till stora ekonomiska och personliga påfrestningar.

Lyckligtvis finns det runt om i Sverige gott om belägg för att en effektiv integration är möjlig.

Det visar studien ”Vägar till effektivare integration” som Karin Alfredsson har gjort för Global Utmanings räkning. I slutordet konstaterar hon:

”Jag har träffat massor av människor … och talet om ’systemkollaps’ och ’Sverige orkar inte mer’ har spruckit som en stor såpbubbla… Att man dessutom fått arbetskraft till branscher med personalförsörjningsproblem och till kommuner med befolkningsminskning eller tillväxtboom spär på glädjen. De har förstått att utan invandring stannar Sverige.”

Men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Enligt statistik från SKL varierar andelen nyanlända flyktingar som befinner sig i arbete eller utbildning efter drygt två år i en kommun mellan 3 procent och 73 procent. För landet som helhet tar det 7–9 år i genomsnitt för hälften av de nyanlända flyktingarna att få sysselsättning.

Samtidigt finns det kommuner där 50 procent eller fler har sysselsättning inom mindre än två år. I Åre som under 2015 tog emot ett antal motsvarande 10 procent av kommunens befolkning är siffran 70 procent. Det visar att en effektiv integration är möjlig!

Den intressanta frågan för varje politiker borde vara vad hen kan göra för att de bästa kommunernas resultat ska bli allas – inte hur man ska hålla invandrade borta.

Lösningarna finns både centralt och lokalt. Många kommuner rapporterar djup frustration över fyrkantiga regelverk och en statlig arbetsmarknadspolitik som förhindrar en individuell anpassning och lokala behov. Arbetsförmedlingen, som har det formella ansvaret för etableringen, är uppbunden av nationella program och stora, statliga upphandlingar. Följden blir att lokala resurser för vuxenutbildning, näringsliv och civilsamhälle inte alltid kan tas i anspråk.

Men på en del platser övervinner arbetsförmedling, kommun, näringsliv och civilsamhälle hindren och bygger tillsammans upp ett flexibelt och nära samarbete. Det är där det fungerar, när alla berörda samarbetar nära och prestigelöst med sikte på bästa resultat.

Integrationen är en av de viktigaste frågorna för Sveriges ekonomi och demokrati de närmaste åren. Debatten borde fokusera mycket mer på möjligheterna och lösningarna.

Kunskapen om vad som fungerar ute i kommunerna behöver spridas så att framgångsfaktorerna kan tillämpas av många fler. Precis som i andra sammanhang behöver det finnas processer för att lära av dem som har lyckats bäst.

Det handlar både om arbetssätt och attityder. Och belöningen för samhället blir betydande när man lyckas.


Kristina Persson, f.d. strategi-och framtidsminister, grundare av Global Utmaning
Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, f.d. framtidsutredare och författare till ”Utan invandring stannar Sverige”.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.