Invandringen inget hot mot välfärden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-09-04

Gert Gelotte: hålla huvudet kallt, hjärtat varmt – och skippa skrämselpropagandan

DEBATT. Migrationspolitik och integration är inte ett val mellan två extremer. Vi behöver inte välja mellan å ena sidan fri invandring och nedmonterad välfärdsstat och å andra sidan kraftigt begränsad invandring för att rädda folkhemmet.

Vi behöver inte ta ställning till frågor i panik, som denna på GP:s ledarsida den 22 augusti:

” ... varför vi då behöver ta ställning till om alla de 60 miljoner, som teoretiskt skulle vilja komma hit, också ska ges rätt till svensk välfärd eller om den ska nedmonteras så att alla får klara sig efter egen förmåga.”

Sedan dess har tidningens politiske redaktör Alice Teodorescu medgivit slarv med siffror och statistik. Men i en ny ledare den 31 augusti upprepar hon frågan:

”Jag skriver att vi behöver ta ställning till om alla de 60 miljoner, som teoretiskt skulle vilja komma hit, också ska ges rätt till svensk välfärd eller om den ska nedmoteras så att alla får klara sig efter egen förmåga.”

Syftet med frågan är gåtfullt. Enligt statistik från Migrationsverket, uppdaterad den 8 augusti, sökte 37 033 personer från 15 länder med flest asylsökande asyl i Sverige under perioden januari–juli 2015. 37 033 personer är många som snabbt skall ha tak över huvudet. Det är en utmaning. Men det är inga 60 miljoner!

Dessutom var antalet asylsökande lägre än under motsvarande period 2014 då 41 298 personer sökte asyl i Sverige.

Dock fungerar frågan i GP utmärkt om syftet är att skrämma skiten ur väljarna för att få dem att tro att här behövs drastiska motåtgärder – som lägre volymer. Detta avskyvärda ord som avhumaniserar människor i nöd och förvandlar dem till siffror i en kolumn.

Flyktingtrycket mot Sverige är inte större än att det går alldeles utmärkt att skruva på den politik vi redan har. Den som bygger på artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:

”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.”

Det innebär att alla som söker asyl i Sverige har rätt till en personlig prövning, vilket utesluter en ordning där asylsökande bedöms efter sin plats i kön och inte efter sitt behov av skydd.

Det är lätt att finna brister i den svenska integrationspolitiken. Asylprocessen är ofta för långsam. Det borde gå att inför att snabbspår för så kallat ”säkra länder”, förutsatt att asylbesluten inte blir schablonmässiga.

Det finns anledning att se över arbetsmarknaden. Många högt utbildade invandrare får vänta alldeles för länge på tillstånd att arbeta.

Vi behöver också diskutera hur arbetsmarknaden kan öppnas för människor som inte platsar. Ett generöst utbildningserbjudande är viktigast. Men sänkta skatter på de lägsta lönerna vore också en hjälp.

Ingen av dessa åtgärder innebär dock att det finns något som helst behov av att nedmontera den svenska välfärden. Så varför hota med det? Och är det lätt att finna brister i den svenska integrationspolitiken, så är det också lätt att se bristerna i den svenska integrationsdebatten.

Skrämselpropagandan är förstås tydligast. Men debatten präglas även av en påtaglig brist på tålamod. Integration tar tid. Det finns inga smarta lösningar som fixar integrationen på några få år.

Integrationen är en ständigt pågående process som medför problem, men också stora tillgångar och möjligheter.

Det är bara att se sig om i Sverige och upptäcka hur mycket arbete som utförs av invandrare, inte minst inom vård och omsorg. Och ingen som inte nödvändigtvis vill det kan väl ha missat hur det svenska kulturlivet och den svenska elitidrotten till inte obetydlig del bärs upp av invandrare och barn till invandrare.

Så låt oss hålla huvudet kallt och hjärtat varmt. Det som händer nu är inte bara att flyktingkatastrofen runt Europa utsätter bland annat Sverige för en ekonomisk utmaning. Det är mycket mer än så. Den ekonomiska utmaningen är en småsak jämfört med den moraliska. Nu prövas om de ideal vi bekänner oss till, den värdegrund som vårt samhälle sägs bygga på är allvarligt menad.

Gert Gelotte

Tidigare ledarskribent på GP