Veterinärvården har blivit för dyr i Sverige

Debattören: Ökning med 20 procent på två år – vi har alla ett ansvar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-10-31

Veterinärvården, försäkringsbolagen och djurägarna är beroende av varandra. Det vi nu behöver är en konstruktiv diskussion där vi tillsammans kan komma överens om hur vi för djurens bästa kan vända utvecklingen, skriver Odd Einar Bruem.

DEBATT. Djursjukvården har professionaliserats under de senaste åren och närmar sig humanvårdens kvalitet. Samtidigt rusar kostnaderna för att vårda våra husdjur, vilket i sin tur leder till högre försäkringspremier.

Nu har vi nått en nivå där risken är stor att många inte har råd att försäkra sina djur. Därför är det dags för oss tre parter – veterinärvårdsbolag såväl privata som offentliga, djurägare och försäkringsbolag – att sätta oss ner för att komma överens om hur vi ska ha det framöver.

Låt oss först slå fast att veterinärvården i Sverige håller världsklass och att våra husdjur därför är i trygga händer när de behöver tas om hand. Vad som däremot är problematiskt är att kostnaderna inom veterinärvården ökat kraftigt, vilket bland annat Konkurrensverket tidigare har uppmärksammat.

Under perioden 2013 till 2016 växte veterinärvårdsbranschen med 38 procent från en omsättning på 3,2 miljarder kronor till 4,5 miljarder.

Kostnaderna för djursjukvård i Sverige har fortsatt att öka och under de två senaste åren har vi sett en ökning på 20 procent.

Parallellt med att vårdkostnaderna stiger besöker djurägare veterinären allt oftare, i de flesta fall med en försäkring som täcker en stor del av kostnaden. En undersökning som Svedea nyligen genomförde bland sina djurkunder visar dessutom att drygt hälften av de tillfrågade inte hade tagit reda på eller visste vad veterinärbesöket skulle kosta innan de gav klartecken för behandling.

Då det råder fri prissättning på djursjukvård i Sverige innebär det att konkurrensen inte riktigt fungerar.

Sammantaget innebär utvecklingen som beskrivs ovan att försäkringsbolagen tvingas höja premierna för att täcka sina kostnader. För djurägare blir det allt dyrare att ha djur och risken är stor att vi har nått en nivå där många väljer att inte teckna försäkring och inte heller väljer att gå till veterinären när husdjuret blir sjukt.

I situationen med kraftigt höjda priser för veterinärvård har vi tyvärr hamnat i ett läge där de inblandade parterna skyller på varandra.

Veterinärbolagen menar att det är djurägarna som efterfrågar förbättrad vård för sina djur, vilket kräver mer avancerad och dyrare utrustning och därmed högre priser. Djurägarna å sin sida klagar på höga vård- och försäkringskostnader.

Försäkringsbolagen som ser en försämrad lönsamhet höjer sina försäkringspremier för att kunna möta de ständigt ökade skadekostnaderna och skyller på veterinärvården.

I själva verket är veterinärvården, försäkringsbolagen och djurägarna beroende av varandra. Det vi nu behöver är en konstruktiv diskussion där vi tillsammans kan komma överens om hur vi för djurens bästa kan vända utvecklingen. Risken är annars att allt färre husdjur kommer att ha ett fullgott försäkringsskydd framöver.

Alla parter har ett ansvar:

1. Veterinärbolagens ansvar

Prissättningen hos veterinärerna måste bli mer transparent. Djurägarna har rätt att få veta vad en behandling kostar innan den inleds och det måste bli enklare för djurägare att jämföra priser mellan olika vårdgivare. Om två veterinärkliniker har olika priser ska konsumenten kunna se och bedöma vad som skiljer behandlingarna åt. Man måste också bli bättre på att informera om olika vårdalternativ och vilka kostnader som följer med dessa, exempelvis uppföljning och återbesök via en digital vårdtjänst som alternativ till ett fysiskt besök.

2. Djurägarnas ansvar

Djurägare måste bli bättre på att ställa krav på att få veta vad veterinärvården kostar redan i samband med att den bokas och jämföra med andra kliniker. Om djurägarna blir bättre på att jämföra priser skärps konkurrensen inom veterinärvården. Djurägare behöver också bli bättre på att bedöma när ett veterinärvårdsbesök är befogat och i större utsträckning nyttja de digitala rådgivningstjänster som finns, på samma sätt som är etablerat inom humansjukvården.

3. Försäkringsbolagens ansvar

Försäkringsbolagen har ett ansvar att ifrågasätta orimliga kostnader och påverka ett överutnyttjande av veterinärvård. Branschen måste utveckla en närmare dialog med både veterinärkliniker och djurägare. Genom informationsinsatser kan bolagen arbeta skadeförebyggande och påverka djurägare att inte belasta vården med besök som hade kunnat undvikas. Bryts inte kostnadsutvecklingen måste försäkringsbolagen ta en mer aktiv roll i vårdkedjan.

Inget land i världen har så stor andel försäkrade husdjur som Sverige. När våra hundar och katter behöver vård står en förstklassig veterinärkår redo att ge den behandling som krävs. Landets husdjursägare har stort förtroende för veterinärerna och kan känna sig trygga. Så hoppas vi att det ska förbli.

Men om den skenande kostnadsutvecklingen fortsätter löper allt detta stor risk att gå förlorat. Den som ansvarar för ett djur bör också ha råd med ett försäkringsskydd. Det får inte bli förbehållet enbart de ekonomiskt bemedlade att kunna gå till veterinären.

Det är hög tid att vi alla tar vårt ansvar och sätter oss ner för att komma överens om hur vi ska ha det framöver.


Odd Einar Bruem, chef djurförsäkringar, Svedea


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln