Våra barn blir sjuka av mögliga skolor

Debattörerna: Andelen barn med astma har ökat med 50 procent – nu måste samhället agera

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-04-30

En undersökning av 120 förskole- och skolbyggnader 2007 på uppdrag av Boverket och Energimyndigheten visade att en av fyra hade fuktskador och lika många hade riskkonstruktioner för fuktskador, skriver debattörerna. Obs att bilden är en genrebild, barnen har inget med innehållet i debattartikeln att göra.

DEBATT. I samband med Internationella astmadagen vill vi uppmärksamma att andelen barn med astma har ökat med 50 procent på åtta år. Det måste vara samhällets ansvar att barn ska slippa bli sjuka i de miljöer de vistas i dagligen.

Astma bland barn har ökat från sex till nio procent mellan 2003 och 2011 enligt ”Miljöhälsorapport 2013”. Flera vetenskapliga studier visar på samband mellan fukt- och mikrobiella skador inomhus och astma, luftvägsbesvär, luftvägsinfektioner och allergisnuva. Risken att få luftvägsbesvär ökar med cirka 50 procent för dem som vistas i fuktskadade byggnader. Även om det fortfarande inte är känt exakt vilka ämnen och mekanismer som ger upphov till ohälsa är sambandet med fuktskadade byggnader väl belagt.

Barn vistas stor del av tiden i förskolor och skolor där innemiljöproblem är omfattande och väldokumenterade. En undersökning av 120 förskole- och skolbyggnader 2007 på uppdrag av Boverket och Energimyndigheten visade att en av fyra hade fuktskador och lika många hade riskkonstruktioner för fuktskador.

Arbetsmiljöverket understryker att bristfälligt underhåll, överbelastning av skollokaler och undermålig skötsel av ventilationssystem kan orsaka fuktskador och dålig luftkvalitet. Enligt ”Miljöhälsorapport 2017” upplever hela 1,4 miljoner vuxna svenskar hälsoproblem kopplat till innemiljön. Men någon liknande kartläggning av barns ohälsa med samband till byggnader finns inte och omfattningen är därför okänd. Sannolikt är därför innemiljöns totala påverkan på hela befolkningen underskattad.

Miljömålet God bebyggd miljö, som riksdagen beslutat om, anger bland annat att år 2020 ska människor inte utsättas för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen och andra oacceptabla hälsorisker. Men mer än var tredje svensk byggnad har enligt Boverket fukt- eller mögelskador.

Förebyggande underhåll och renovering av skolor och förskolor är en viktig åtgärd men prioriteras inte av alla fastighetsägare och huvudmän (ofta kommuner) och de ekonomiska resurserna för renovering varierar. Detta skapar oacceptabla skillnader mellan kommuner och skolor.

För att barn inte ska bli sjuka av lokalerna de vistas i dagligen och för att minska samhällskostnaderna krävs nya initiativ.

Speciellt viktigt är att ta fram en nationell strategi med åtgärdsförslag för god inomhusmiljö i skolor och förskolor på olika nivåer.

Vi föreslår därför att:

  • Regeringen förlänger och förbättrar det statliga stöd för upprustning av skollokaler som upphörde 1 april 2018.
  • Myndigheter – exempelvis Boverket i samverkan med Folkhälsomyndigheten – får i uppdrag att göra en ny nationell undersökning av inomhusmiljön i förskolor och skolor, som inkluderar kartläggning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn.
  • Fastighetsägare, huvudmän och ansvariga kommunpolitiker tar ansvar för förebyggande underhåll, sanering och renovering av fuktskadade av skol- och förskolelokaler.


Marie-Louise Luther, ombudsman Inomhusmiljö och Funktionshinderpolitik, Astma- och Allergiförbundet
Erica Bloom, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet
Dan Norbäck, docent och forskare, Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.