Utredningens förslag är ren diskriminering

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-12-02 | Publicerad 2015-12-01

Centrum för rättvisa: Att skriva av bara kvinnors studieskulder strider mot lagen

Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa.

DEBATT. Kvinnor som studerar it på universitet ska få studieskulderna avskrivna. Män, däremot, ska betala sina skulder. Det är innebörden av ett förslag som Digitaliseringskommissionen överlämnade till it-minister Mehmet Kaplan i går. Drygt en miljard kronor ska satsningen få kosta.

Regeringen bör omgående kasta det här förslaget i papperskorgen – det skulle nämligen leda till en omfattande och olaglig diskriminering om det genomfördes.

Digitaliseringen påverkar hela samhället. Och det går snabbt. Sverige står inför ett antal viktiga vägval när det gäller bland annat infrastruktur, datadriven innovation samt säkerhet och integritet. Men utmaningarna måste givetvis mötas med respekt för människors fri- och rättigheter – och här brister förslaget rejält.

Digitaliseringskommissionen föreslår ”ekonomiska incitament” till individer av underrepresenterat kön som läser på it-utbildningar där andelen studenter ur det underrepresenterade könet är 15 procent eller lägre. Avsikten är att studerande som hör till underrepresenterat kön – i praktiken kvinnor – ska få sina studieskulder för sex terminer avskrivna efter examen. Män, däremot, ska betala sina studieskulder.

Om förslaget genomförs kommer staten att göra sig skyldig till diskriminering i tusentals fall varje år. Det skulle leda till den största och mest systematiska, statliga diskrimineringen sedan kvotering och andra former av särbehandling avskaffades vid antagningen till högskola och universitet för några år sedan. Detta skedde efter att ett antal rättsprocesser klarlagt att den sortens antagningsregler stod i strid med lagen.

Rätten till likabehandling är ett grundackord i lagstiftningen. Och diskrimineringslagen innehåller till och med ett uttryckligt förbud mot att diskriminera i fråga om statligt studiestöd. Märkligt nog verkar Digitaliseringskommissionen – en statlig utredning – helt ha bortsett från detta i sitt förslag.

Enligt förslaget ska det diskriminerande studiemedelssystemet gälla intill dess en utbildning har åtminstone 30 procent antagna av vardera kön. Då, skriver kommissionen, ”kan kritisk massa anses ha uppnåtts så att utvecklingen mot ökad könsbalans kan förväntas fortsätta av egen kraft.”

I detta sammanhang är det intressant att notera att andelen kvinnor ökat på it-utbildningarna under senare år. Utredningens egna siffror visar att andelen kvinnor har ökat från knappt 25 procent 2008 till drygt 30 procent i dag – det vill säga över gränsen för vad som enligt kommissionen själv utgör en ”kritisk massa”. Men vissa utbildningar har högre andel än 30 procent och andra har lägre – och enligt Digitaliseringskommissionen måste varje it-utbildning ha en andel antagna kvinnor om minst 30 procent.

De föreslagna åtgärderna strider alltså mot förbudet mot diskriminering. Det är också lätt att föreställa sig vilka krav som kommer härnäst, om detta förslag skulle gå igenom. Ska exempelvis män som läser till kvinnodominerade yrken som förskollärare eller specialistsjuksköterska slippa betala sina studielån – och kvinnor tvingas betala?

De presumtiva lagbrotten är illa nog. Men grundfrågorna gällande den här sortens påfund är andra och mer djupgående: Vill vi ha ett samhälle där vi sorterar människor utifrån kön, etnisk bakgrund och andra faktorer som vi inte kan påverka? Gärna kloka idéer kring de utmaningar som digitaliseringen medför. Men skrota omgående alla förslag som innebär omfattande och olaglig diskriminering om de genomförs.

Clarence Crafoord

Jurist och chef för Centrum för rättvisa