Ge asylsökande och papperslösa rösträtt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-09-05 | Publicerad 2016-08-19

Debattören: Grundtanken med en representativ demokrati är att alla grupper ska få rösta

Om vi menar allvar med alla människors lika värde är det vår skyldighet att inkludera asylsökande och papperslösa i den demokratiska gemenskapen och ge dem rätten att rösta i val, skriver debattören.

OBS! Den här artikeln är skriven av en person som uppträder under ett annat namn.

Han heter egentligen Alexander Fridback. Det finns två nyhetsartiklar publicerade om detta i Aftonbladet 2016-09-03.

Alexander, 34, är SD:s hemliga desinformatör

Har agerat skickligt – och lurat många

DEBATT. Kent Ekeroths senaste förslag om att begränsa asylsökandens rätt att demonstrera och påföljande diskussion belyste att vår demokrati exkluderar en stor grupp invånare – nämligen asylsökande och papperslösa.

Av någon anledning tycks det vara en självklarhet att rösträtten baseras på det juridiska medborgarskapet. Denna syn kan inte kallas annat än ålderdomlig och daterad.

Artikel 2 av FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som, Sverige ratificerade uttryckligen, föreskriver lika behandling av människor ”utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.”

Även i Sveriges grundlag ändrades 2010 formuleringen ”medborgare” mot ”var och en” som befinner sig på svenskt territorium. Detta omfattar rimligen även papperslösa och asylsökande. Under den uppmärksammade debatten höjdes många röster till försvar av asylsökandes rätt att demonstrera. Gott så! Däremot verkar det som att ingen noterade det uppenbara.

Asylsökande och papperslösa har en laglig rätt att demonstrera vilket är ett sätt att påverka de demokratiska institutionerna och lagstiftaren såsom riksdagen och politiska partier. I slutändan är det ett led i den demokratiska processen som bestämmer hur det svenska samhället ska fungera. Samtidigt brukar begränsade demonstrationer och protestaktioner sällan ge frukt. Rösträtten är ett mycket mer kraftfullt verktyg för att göra sin röst hörd och få gehör för sina krav.

Förutom att det är ett brott mot internationella konventioner att behandla människor olika på grund av nationell härkomst eller juridisk status är det högst omoraliskt att vi som svenska medborgare får bestämma över våra medmänniskors öden.

Papperslösa och asylsökande som bor här ska inte passiviseras politiskt och förvandlas till dockor i det politiska spelet genom exkludering från det demokratiska beslutsfattandet.

Grundtanken med en representativ demokrati är att alla grupper i ett samhälle ska få rösta och därmed representeras i demokratiska församlingar.

Globaliseringen och den ekonomiska utvecklingen har lett till att allt större grupper människor står utanför det svenska samhället både politiskt och socialt. Denna exkludering ger bland annat ursäkt till vissa partier att stämpla dem som ”illegala migranter” och andra oönskvärda element. Däremot har de lika mycket rätt som svenska medborgare att bosätta sig här och ta del av det svenska samhället – detta är både moraliskt och samstämmigt med FN:s konventioner. Samtidigt saknar de verktyg för att påverka lagstiftning som drabbar dem mest.

Att ge de här grupperna rösträtten kan innebära att bryta deras politiska segregation och att börja integrera dem på riktigt.

Om vi menar allvar med alla människors lika värde är det vår skyldighet att inkludera asylsökande och papperslösa i den demokratiska gemenskapen och ge dem rätten att rösta i val. Låt mig påminna att bara för lite över hundra år sedan var idén om att kvinnor ska få rösta något man skrattade åt.

Tobias Lagerfeldt,

juridikstudent SU, volontär hos Refugees Welcome