Kärnkraften behövs – bygg 11 nya reaktorer

Tidigare S-minister och riksdagsman: Vårt parti måste ändra energipolitik

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-10-20

Socialdemokraternas partistyrelse måste ändra sig om vi ska klara elproduktionen. Vi behöver påbörja en stor satsning och bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, skriver Jörgen Andersson, tidigare energiminister, och Hans Hoff, riksdagsman.

DEBATT. Sverige har – och har under decennier – haft stor tillgång till el. Detta har gynnat vårt land oerhört mycket och är en av flera orsaker till att vi i dag är ett av världens rikaste länder då det gett mycket goda förutsättningar för industriinvesteringar.

Det är nu viktigt att i dag bedriva en politik som ger framtida goda förutsättningar för jobb och välfärd.

Behovet av el i Sverige beräknas fördubblas de kommande 20 åren då en av de viktigaste lösningarna för att klara klimatet är att ersätta fossila energislag inom industrin och transportsektorn med el.

Den elproduktion som i dag och framöver planeras byggas är vindkraft. Vindkraften ger svensk elproduktion ett gott tillskott av el men den varierar stort över tid.

Vissa dagar kan vindkraften stå för nästan 40 procent av produktionen för att andra dagar stå för 0,8 procent av produktionen.

Den stora omställningen till fossilfri industriproduktion som planeras i Norrland är enormt positiv för klimatet och skapar tusentals nya jobb.

Samtidigt innebär det som Region Norrbotten och de norrländska kommunerna givit besked om att hela det elöverskott som sänds söder om Gävle behövs i Norra Sverige och upphör helt om sju år.

2020 motsvarade denna överföring av el fem reaktorers produktion. Hur vi kan lösa detta för de 90 procent av hushållen och företagen söder om Gävle som berörs är en helt obesvarad fråga.

De sex reaktorer som i dag är i drift är samtliga startade i början av 1980-talet. Genom omfattande investeringar beräknar i dag ägarna till reaktorerna att livslängden är 60 år.

Detta innebär att de nuvarande 6 reaktorerna kommer att avvecklas de kommande 19 åren. 

Vi kan alltså konstatera att elförbrukningen kommer att fördubblas de kommande 20 åren och att de nuvarande reaktorerna kommer att vara stängda om cirka 19 år. Samt att hela det norrländska elöverskottet kommer att behöva användas i Norrland om sju år.

Det gör detta till den viktigaste frågan för jobb och välfärd som de 350 ombuden på vår partikongress har att hitta konkreta lösningar på i närtid.

Sverige ingår sedan länge i den gemensamma nordiska elmarknaden. Sveriges elproduktion baseras på kärnkraft och vattenkraft.

Den senaste tiden har även vindkraften och solenergi fått ökad betydelse. Men om man tar bort kärnkraften och ersätter den med vindkraft kommer vi att få effektproblem. Detta problem kommer att öka kraftigt när elkonsumtionen ökar.  

Kärnkraften är planerbar, går hela tiden på fullt och stängs ned för underhåll när behovet av el är mindre.

Vi utgår ifrån att fossila bränslen är uteslutna då alla andra investeringar för att minska koldioxidutsläppen då vore helt onödiga.

Samma sak gäller kring att importera kolproducerad el från andra länder.

Det som återstår är att påbörja en stor satsning för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. De kommande 20 åren handlar det säkert om att behovet ligger på minst 11 nya reaktorer i södra Sverige.

Partistyrelsens förslag till inriktning för energipolitiken är att elen om 19 år ska produceras 100 procent förnybart. Det vill säga med vatten, sol och vind – och att kärnkraften är avvecklad.

Efter folkomröstningen 1980 fattade riksdagen ett antal beslut. Kärnkraften skulle vara avvecklad till 2010. Koldioxidutsläppen fick inte öka. Vattenkraften fick inte byggas ut samtidigt som industrin skulle förses med billig el.

Detta var en tullipaneros och 1993 tillsattes en energikommission. Betänkandet som kom 1996 raderade ut dessa oförenliga beslut genom att föreslå slopandet av årtalet 2010 för kärnkraften – utan att ersätta det med något nytt. Detta blev också ett riksdagsbeslut 1997.

Partistyrelsens förslag till kongressen skapar en ny tullipaneros som behöver ändras. De 350 ombuden har ett stort ansvar för att vi får en tydlig energipolitik som besvarar frågan konkret hur vi skall lösa behovet av ny elproduktion.


Jörgen Andersson, tidigare energiminister (S) och tidigare styrelseordförande i Vattenfall
Hans Hoff, riksdagsledamot från Falkenberg (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.