Coronakrisen får inte bli en jämställdhetskris

Nordiska jämställdhetsministrar: Vi riskerar bakslag

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-07-05

Djupa samhällskriser kan föra med sig bakslag för jämställdheten, men det kommer vi inte låta ske. Vi kommer att samarbeta oss ur krisen och låta jämställdheten förbli en hörnsten i den nordiska modellen, skriver de nordiska jämställdhetsministrarna i en gemensam debattartikel.

DEBATT. Fyra månader in i pandemin kan vi tydligt se att krisen slår olika mot män och kvinnor. Coronakrisen visar i blixtbelysning var jämställdheten brister och var könsklyftorna lever kvar i de nordiska länderna – världens mest jämställda region.

Därför står vi, jämställdhetsministrarna i de nordiska länderna, i tät kontakt med varandra just nu. Vi är fast beslutna att arbeta tillsammans för att coronakrisen inte ska utvecklas till en jämställdhetskris.

Det är framför allt kvinnor som möter och vårdar sjuka och äldre under pandemin – en effekt av den könsuppdelade arbetsmarknaden. Värdet av kvinnors samhällsbärande roll framstår kanske tydligare än någonsin.

Men vi riskerar bakslag i form av arbetsrelaterade sjukdomar på grund av långvarig stress och överbelastning hos en stor grupp kvinnor i Norden i pandemins spår.

Samtidigt dör fler män än kvinnor av viruset. Det kan bero på att män oftare har sämre hjärt-, kärl- och lunghälsa, men också på att män ofta söker vård för sent – exempel på hur gamla könsroller skapar mönster i mäns och kvinnors hälsa.

Vågen av permitteringar, varsel om uppsägningar och konkurser har lett till högre arbetslöshet. Kvinnor är överrepresenterade inom serviceyrken, män inom tillverkning och transport, branscher som har påverkats av minskad rörlighet och efterfrågan på varor och tjänster.

Redan före krisen fanns en ekonomisk klyfta mellan mäns och kvinnors livsinkomster, besparingar och pensioner, något som ger kvinnor ett sämre utgångsläge vid arbetslöshet.

Vi vet också sedan tidigare att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck ökar i kriser. Alla de nordiska länderna höjde tidigt under krisen beredskapen för att begränsa våldet och skydda kvinnor och barn. Det var viktigt att snabbt nå ut till våldsutsatta personer, och därför avsattes extra resurser till ideella organisationer som haft en livsviktig roll i detta arbete.

Styrkan i det nordiska jämställdhetssamarbetet är vår gemensamma övertygelse att jämställdhet är en fundamental rättighet – och en förutsättning för ett välfungerande samhälle.

Vårt samarbete bygger på en mångfald av strategier och metoder för att uppnå jämställdhet. Vi lär av varandra och identifierar tillsammans de mest effektiva jämställdhetspolitiska åtgärderna.

Så kommer vi att göra även efter coronakrisen, där länderna enskilt vidtagit en bred palett av jämställdhetsåtgärder:

  • För föräldrar med samhällsbärande arbeten inrättade några länder extra barnomsorg och skolgång, medan andra länder höll sina grund- och förskolor öppna.
  • Några länder fann extra effektiva sätt att få fram skyddsutrustning till vård- och omsorgspersonal.
  • Några länder gjorde jämställdhetsanalyser av de ekonomiska krispaket som riktats mot företag och hushåll.

Det här är exempel på hur olika vi arbetar nationellt för att motverka bakslag för jämställdheten. Våra länder gynnas av att vi kan inspirera och inspireras av varandra för bättre jämställdhetsåtgärder.

Dessutom arbetar vi tillsammans på nordisk nivå för att bryta de normer som står i vägen för jämställdhet i våra nordiska länder, som könsstereotypa utbildningsval, löneskillnader, ojämställd uppdelning av det obetalda arbetet i hemmet, våld i nära relationer och skillnader i mäns och kvinnors hälsa.

Djupa samhällskriser kan föra med sig bakslag för jämställdheten, men det kommer vi inte låta ske. Vi kommer att samarbeta oss ur krisen och låta jämställdheten förbli en hörnsten i den nordiska modellen


Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation, Sverige
Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, Finland
Katrín Jakobsdóttir, statsminister, Island
Mogens Jensen, minister för livsmedel, fiske och jämställdhet samt nordiskt samarbete, Danmark
Abid Q. Raja, kultur- och jämställdhetsminister, Norge


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.