Dags att lyssna på tjejerna i förorten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-09-26 | Publicerad 2016-08-05

Debattörerna: fritidsgård med tjejprofil en väg att erövra andra arenor

DEBATT. På fritidsgårdarna är tjejerna i minoritet: sju av tio ungdomar på svenska fritidsgårdar är killar. Så här ser det ut i hela landet och i hela Stockholm, och så har det varit länge. Därför ska det till hösten starta en ny fritidsgård i Hjulsta, i nordvästra Stockholm. Den ska ha tjejprofil, med aktiviteter som tilltalar unga tjejer, och arbeta med att ge dem makt och inflytande över sina liv. Målet är att 60 procent av besökarna ska vara tjejer. Bakgrunden till det är att Feministiskt initiativ drivit igenom satsningar för att stärka ungas organisering med fokus på feminism, antirasism och mänskliga rättigheter, och avsatt medel för att skapa fler mötesplatser med fokus på unga tjejer och hbtq-personer.

Den satsningen får både Moderaterna i Spånga-Tensta och ledarskribenter att gå i taket. Att de unga tjejerna i Hjulsta tycker att det är en bra idé och att även personal från Tensta kvinnojour stödjer förslaget verkar vara mindre viktigt.

I Moderaternas ögon är det könssegregation att för en gångs skull prioritera tjejer när man startar en verksamhet.

I alla tider har kvinnor valt att träffas i separata rum för att kunna organisera sig och för att ta makten över sina egna liv, men också för att ha kontroll över ett eget rum. Det är en vedertagen och beprövad form av organisering och systerskap. Men när det sker i Stockholms förorter höjs kritiska röster; det talas om anpassning till dunkla krafter och att böja sig för det patriarkala förtrycket.

Det uppstår ett cirkelresonemang: vi ska inte erbjuda separata rum för kvinnor i förorten att komma samman, just eftersom behovet finns.

Det ligger ett kolonialt raster över det synsättet. Vita kvinnor från medelklassen får gärna träffas separat men inte rasifierade tjejer från förorten. De ses inte som aktörer med förmåga att organisera sig och ta makten över sina egna liv, bara som offer för det patriarkala förtrycket och oförmögna att ta sig ur det.

Vi menar att det går att se det förtryck som finns på samma gång som vi tar tillvara den styrka som tjejer kan finna i varandra.

Betyder det att alla andra fritidsgårdar ska vara för killar? Nej, självklart inte. Men det är ett allvarligt problem att tjejer inte känner sig trygga på fritidsgårdar och i sina bostadsområden, och det måste tas på största allvar. Arbetet med jämställdhet på fritidsgårdar måste fortgå med det självklara målet att alla ska känna sig välkomna och att ryktesspridning, kontroll och begränsning av tjejers handlingsutrymme aldrig någonsin får accepteras eller normaliseras. Men arbetet måste kunna ske på flera fronter samtidigt.

Jämställdhetsarbete på vanliga fritidsgårdar står inte i motsättning till att skapa handlingsutrymme för tjejer genom fritidsgårdar med tjejprofil.

Att det finns fritidsgårdar med tjejprofil betyder inte att vi accepterar att tjejer inte våga gå till den vanliga fritidsgården. Det betyder att vi har ett verktyg att möta de unga tjejer som lever under utsatta förhållanden och på så sätt skapa relationer och bygga förtroenden. Arbetet med jämställdhet och normkritik som pågår på flera fritidsgårdar måste fortsätta och prioriteras.

En fritidsgård med tjejprofil som sätter tjejer i främsta rummet kan vara en väg att erövra även andra arenor. För när tjejer samlar sig, organiserar sig och hämtar styrka hos varandra, då skakar patriarkatet i grunden.

Sissela Nordling Blanco (Fi), ansvarig för mänskliga rättigheter i Stockholm

Lisa Palm (Fi), ledamot i kommunfullmäktige i Stockholm

Läs repliken från Liberalerns Lotta Edholm: Ni sviker de flickor som behöver stöd

Läs repliken från Moderaternas Ole-Jörgen Persson: Tjejer ska ha inflytande i hela samhället

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.